Nyligen presenterade 2014 års Demokratiutredning sitt slutbetänkande. Utredningen är viktig och lyfter fram de utmaningar den representativa demokratin står inför. Möjligheten för unga och personer med funktionsnedsättning att bli representerade i politiken har belysts på ett utmärkt sätt. Däremot har äldreperspektivet lyst med sin frånvaro genom hela utredningsarbetet och så även i slutbetänkandet.
Åldersdiskriminering är ett växande problem i Sverige. PRO och SPF Seniorerna har under de senaste åren visat på en allt tydligare strukturell diskriminering av äldre inom en rad områden; socialförsäkringslagstiftningen, försäkringar, sjukvården, tillgång till läkemedel, möjligheten till banklån. Och inte minst representationen av äldre till riksdagen. Äldre motsvarar 25 procent av väljarkåren, men knappt 3 procent av ledamöterna i landets högsta beslutande organ.
Det är därför med stor besvikelse som vi konstaterar att en så viktig utredning som denna inte har förmått att anta ett äldreperspektiv. Detta trots att de två största pensionärsorganisationerna har varit representerade i utredningen och lyft fram äldres försvagade möjligheter till inflytande. En liten seger uppnådde vi dock genom att bredda den statistik som utgjorde bakgrund till utredningens diskussion och förslag. Från början omfattade kohorten endast åldersspannet 16–64 år. En fjärdedel av väljarkåren var bortraderad från underlaget. (…)
> Läs hela debattartikeln på DN.se
> Till demokratiutredningen.info