Rapporten bygger på den historiskt mest omfattande dialogen i kommunens historia med invånare som är 60 år och äldre. Var 20:e person i den åldern medverkade, antingen på dialogkonferenser i olika delar av Uppsala eller genom att svara på en enkät. Åsikterna är en viktig grund i kommunens arbete med att skapa en äldrevänlig stad och landsbygd.
Kartläggningen utgör utgångspunkten för det fortsatta arbetet med att göra Uppsala till ett äldrevänligt samhälle enligt WHO:s kriterier. Kommunens olika förvaltningar ska under våren 2018 ta fram en handlingsplan tillsammans med samverkanspartner och äldre. Handlingsplanen kommer att beslutas av kommunfullmäktige.
– Uppsala ska vara en bra och trygg kommun att åldras i, såväl landsbygd som stad. För att ännu fler ska trivas och vilja åldras på den ort där de bor är det viktigt att vi lyssnar till kommunens äldre. Att de allra flesta trivs är glädjande, men dialogen visar också att vi kan göra Uppsala ännu mer äldrevänligt, säger Erik Pelling (S), kommunalråd med ansvar för äldre medborgare.
En övervägande majoritet var positiv till att vägar är tydligt skyltade, kollektivtrafiken går regelbundet och är punktlig samt att transportfordonen är rena och väl underhållna. Många ansåg också att det finns goda möjligheter till bildning och förkovran efter pensionering, att bostadshusen är välbyggda och ofta har närhet till livsmedelsaffärer samt att det är lätt att ta sig till vårdcentraler och sjukhus.
Rapporten visar tydligt vilka behov av utveckling som finns ur ett äldreperspektiv. Uppsala kommun behöver tillsammans med sina samarbetspartner arbeta för att:
- minska upplevd diskriminering på grund av ålder
- minska skillnader i upplevd livskvalitet mellan äldre boende i staden och på landsbygden
- förbättra förhållanden på bostadsmarknaden
- förbättra utemiljön
- förbättra kollektivtrafiken.
På dialogkonferenserna i olika stadsdelar och landsbygdsområden ställdes deltagarna inför 131 påståenden som gällde omständigheter och förhållanden av betydelse för ett äldrevänligt samhälle. Några påståenden var: Sittplatser i utemiljön (i parker, vid hållplatser, på gator och torg) finns i tillräcklig omfattning. Goda möjligheter finns att flytta från större till mindre bostad. Äldre personer uppskattas av samhället både för deras tidigare men också deras nuvarande insatser. Majoriteten svarade att tre fjärdedelar av påståendena infriades eller delvis infriades.
Det alla som deltagit har fått ta ställning till rör den egna orten, hur det där fungerar med:
utemiljöer och byggnader, kollektivtrafik och vägar, boende, social delaktighet, respekt och social inkludering, arbete, sysselsättning och medborgarinflytande, kommunikation och information och samhälls- och hälsovårdstjänster samt kommersiell service.
Svaren från en enkätundersökning gjord på gator och torg och via telefon visar att andelen som är positiva till att åldras i Uppsala kommun ökade med stigande ålder. På landsbygden var färre positiva än i staden.
Utvecklingsområden som lyftes fram i enkätsvaren var:
- kollektivtrafik och vägar (särskilt från landsbygden och kvinnor)
- bostäder (särskilt från landsbygden och yngre äldre).
Bland de medverkande har unga äldre, 60–64, blivit något underrepresenterade och kvinnor något överrepresenterade. Reservationer finns kring hur personer med invandrarbakgrund och socioekonomiskt svaga grupper finns med i underlaget.
Uppsala kommun är medlem i WHO:s internationella nätverk Age-friendly Cities and Communities
sedan juli 2016.
Ta del av projektet och resultaten från dialogen. www.uppsala.se/aldrevanligstad