Två miljoner tysta röster. Så kallades en rapport från medieanalysföretaget Meltwater som gavs ut 2015. Uppdraget var att granska bilden av hur äldre människor framställs i svenska medier under ett år.
Resultatet av undersökningen var en bedövande tystnad.
– Slutsatsen vi drog var att friska seniorer sällan kommer till tals. När man pratar om äldre är det nästan alltid förknippat med problem, säger Sophie Hedestad som är Meltwaters marknadschef i Norden.
Anonymt kollektiv
De flesta har sett fotografiet av en ensam person som med hjälp av rollator masar sig fram i en tom korridor. Personen är så gott som alltid anonym, bilden är tagen bakifrån, och ska symbolisera ensamhet, åldrande och brist på samhälleliga resurser. Ofta är ämnet politiskt och debatten handlar om allt från nedläggning av äldreboenden till bristen på stöd och rättigheter för landets ”fattigpensionärer”.
De äldre presenteras som ett kollektiv utan större individuella skillnader.
– Ändå handlar det om ett otroligt stort åldersspann. Alla mellan 65 och 104 år benämns som ”äldre” och det mesta är fokuserat på sjukvård och äldreomsorg, säger Sophie Hedestad.
Axel Ågren, doktorand på avdelningen för åldrande och social förändring vid Linköpings universitet, har studerat hur äldres ensamhet skildras i media. Han håller med om att det finns en generalisering som skiljer sig från andra åldersgrupper.
– Många artiklar handlar om äldres ensamhet. Men de är nästan alltid skrivna av människor i yrkesverksam ålder. Det är bara i undantagsfall som äldre själva uttalar sig, säger han.