Bostäder för äldre i Uppsala

Från behovsanalys till bostadsförsörjning.

Uppsala växer och andelen äldre utgör en stor del av denna befolkningstillväxt. Var och hur skall de bo?
Två utgångspunkter:

1. Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen (lag 2000:1383)
2. Bostadsförsörjningsplan 2016-2020 ÄLN-2015-0277.63

Lagen säger:

1 § Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. …

2 § Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:

1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet,
2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och
3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2013:866)

Äldrenämndens bostadsförsörjningsplan uppfyller kravet på analys av ”bostadsbehovet för särskilda grupper” vad avser behovet av särskilt boende för äldre.

Prognoser för den demografiska utvecklingen finns. Antalet personer i åldern 65+ fördelade på 65-79 år och 80+ är följande enligt kommunens prognos 2014-2030:

Redan år 2020 är vi sammanlagt 39 000 som är 65 år och äldre, närmare 18 % av befolkningen. Tio år senare har främst antalet 80+ ökat med 5 000 personer.

Kommunen har samlade riktlinjer i stort för bostadsförsörjningen för perioden 2016-2020 KSN-2016-0984 (UPS har inte tagit del av dessa riktlinjer vare sig i KPR eller som remissinstans). Där sägs bl. a:

”Riktlinjerna anger kommunens framtida målsättning och inriktning för bostadsförsörjning och bostadsplanering. För att uppnå den övergripande målsättningen om att säkerställa att nuvarande och kommande invånare lever i goda bostäder och boendemiljöer har tre fokusområden identifierats:

1. Hållbart byggande och hållbar stad – och landsbygdsutveckling.
2. Ökat bostadsbyggande: Uppsalamodellen.
3. Utveckling inom befintligt bostadsbestånd.”

Vidare anförs i riktlinjerna bl. a:

“Det är ett underskott på bostäder avsedda för nyanlända, studenter, unga vuxna, särskilt boende för äldre och boende för personer med funktionsnedsättning enlig LSS och SoL. De kommande åren finns det planer att bygga bostäder som är avsedda för dessa grupper.”

”Den ökade andelen äldre innebär att kommunen måste möta frågan i den övergripande bostadsplaneringen men även specifikt genom boendeformer som riktas till äldre och möjliggöra för kvarboende.”

Enligt ”Bostadsförsörjningsplan 2016-2020. Behoven av permanent särskilt boende inom äldreomsorgen i Uppsala och strategierna för att möta dem” finns det behov av i genomsnitt ett särskilt boende för äldre årligen fram till år 2020 och därefter kommer behovet öka ytterligare. För att minska behovet av särskild boendeform för äldre ska det ordinarie bostadsbeståndet bli mer tillgängligt och fler alternativa boendeformer för äldre bör öka. Inom den svenska äldrepolitiken har kvarboende varit den rådande principen under decennier. De äldre ska ha möjlighet (vår understrykning) att bo kvar i sitt ordinarie boende så länge som möjligt vilket ska möjliggöras bland annat genom hemtjänst, bostadsanpassning och tillgängliga närmiljöer.

“I den växande kommunen behövs ett brett utbud av bostadstyper och upplåtelseformer som möjliggör ett bra boende under livets olika skeden. Detta gäller inte minst för den äldre delen av befolkningen. Det råder en inlåsningseffekt på bostadsmarknaden med många äldre som bor i stora villor och lägenheter och det är i många fall inte ekonomiskt gynnsamt att sälja. Det gör att det befintliga bostadsbeståndet inte nyttjas fullt ut och effekter på bostadsmarknaden i form av flyttkedjor blir små.”

“Kommunen ska se till att de äldre lever ett fullvärdigt liv i en egen bostad. Genom att det lokala bostadsbehovet balanseras av det lokala utbudet är det möjligt att skapa en större blandning och variation av upplåtelseformer, boendestorlekar och hustyper. Det möjliggör för människor att bo kvar när livssituationer förändras.”

Därmed är analysen av äldres bostadsförsörjning avslutad. Ett antal frågor kvarstår att utreda.

Äldrenämndens boendeförsörjningsplan uttrycker ett behov av boenden – inte bara särskilda boenden. Dokumentet kan dock främst ses som ett planeringsunderlag för särskilda boenden. Men sedan? Kommunens riktlinjer ger inget svar. Praktiskt taget alla som fyller 65 år bor i någon form av eget boende. Boendekedjan uttrycker idén om att den äldres boende kan behöva förändras och utvecklas över tiden. Den kan illustreras som följer:

Vanligen vill vi inte flytta så länge vi klarar oss där vi bor. Vi bor kvar av många anledningar: känslomässig och social anknytning, mentala och monetära kostnader för att flytta, tillgång, kvalitet och pris på ny bostad mm. Vad påverkar behovet av och efterfrågan på mellan- och vårdboenden? Någon kartläggning av denna fråga finns inte i Uppsala.

Förklarande faktorer är många. Behov kan återföras på hälsa och rörelseförmåga, social situation, familjeförhållande, faktorer i nuvarande boende mm. Om behov skall få utryck i efterfrågan beror både på behovets art och tyngd, men också på möjlighet att realisera behovet i efterfrågan – främst ekonomi.

Det finns flera sätt att skaffa sig en bild av behov och efterfrågan. Hur ser äldres boendesituation ut idag? Här några exempel: Hälsosituation bland äldre, förekomst av ensamboende, bostadens status i form av tillgänglighet, äldres ekonomi. Vidare kan nuvarande rörelser i boendekedjan kartläggas, det uttrycker hur och på vilka villkor efterfrågan realiseras idag. Det handlar då om priser, avgifter, typ av bostad både den man lämnar och den man flyttar till, läge, lokal service mm. Det mesta av dessa uppgifter går att finna i befintliga datakällor.

Nästa frågekomplex gäller hur utbudet av alternativ i boendekedjan ser ut idag och hur det kan utvecklas. Gäller det särskilda boenden så består styrmöjligheten, förutom marknadsanalysen i form av bostadsförsörjningsplan och den fysiska planeringen, av priset man betalar för platser i särskilt boende och i regler man sätter upp för tilldelning av sådant boende. Den delen av utbudet är således tydligt reglerat, men beslutet att bygga ligger utanför kommunens domvärjo.

Vilka styrmedel finns för andra boendeformer? Kommunens system för fysisk planering kan ge ramar för tillkommande bostäder. För att bostäderna skall bli utbud som passar äldres efterfrågan måste idag en hugad byggare se en affärsmöjlighet. Det tycks som om Uppsala kommun inte ser någon annan möjlighet att styra utbudet än det baserat på eget markinnehav – och det är högst begränsat.

Frågor:

1. Ger kommunens planmonopol inga möjligheter att åstadkomma boenden för äldre i den omfattning och på de platser som behövs oavsett markägande?
2. Är allmännyttan (Uppsalahem) en verklig allmännytta? Kan företaget användas för att åstadkomma erforderliga bostäder för äldre?
3. Boverket har den 9/9 2016 sänt ut ett remissförslag till ”föreskrifter om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer” med anledning av SFS i samma fråga (SFS 2016:8484). Hur har kommunen svarat på denna remiss? Vilka konsekvenser kan förordningen ha för kommunen?
4. En växande grupp äldre är i behov av ett trygghetsboende. Med trygghetsboende avses bostäder för personer som känner sig oroliga och otrygga. Bostäderna uppfyller höga krav på tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler, tillgång till service värd/värdinna eller motsvarande och trygghetslarm. Hur många lägenheter i trygghetsboenden kommer att färdigställas under den kommande 5-årsperioden? Hur står i kö till trygghetsboenden?
5. Behov av seniorboende. Med Seniorboende avses bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder i ordinärt boende med god fysisk tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler. Hur många seniorboenden kommer att färdigställas under den kommande 5-årsperioden? Hur många köande till seniorboenden finns nu registrerade?

Dessa och många andra frågor om äldres bostadsförsörjning behöver besvaras.

UPS kräver att Uppsala kommun utarbetar ett sammanhängande program som omfattar alla boendeformer för äldre och förutsättningarna för Uppsalas äldre att finna en adekvat boendeform över kvarstående levnadsår.

För Uppsala pensionärsföreningarnas samarbetsråd

 

Jan Ask
Ordförande UPS
ordforande.ups@uppsalapensionarerna.se