WHO:s nätverk av äldrevänliga städer

2002 publicerade Världshälsoorganisationen (WHO) en strategi för främjande av aktivt åldrande, som stöd för regeringar att förbättra seniorer livskvalitet. Enligt dokumenten är äldrevänlig en stad (eller samhälle) som:

  • erkänner den stora mångfalden bland seniorer
  • främjar seniorernas deltagande/delaktighet i alla delar av samhällslivet
  • respekterar seniorernas beslut och livsstilsval
  • förutser och bemöter flexibelt åldersrelaterade behov och önskemål.

Begreppet “aktivt åldrande” är svårdefinierat men handlar om rätt till delaktighet, hälsa och trygghet.

2007 gick WHO lite längre med en guide och en checklista för utvärdering av städernas äldrevänlighet. Checklistan innehåller 84 punkter under 8 huvudområde. Det “globala nätverket för äldrevänliga städer och samhälle” lanserades 2010. Målet är att främja utbyte av information och erfarenheter mellan deltagarna som publicerar artiklar och rapporter om sina experiment och projekt.

Nästa steg kom 2014 med kampanjen och plattformen för en äldrevänlig värld (“Age-Friendly World”). Idag deltar 287 städer från 33 länder. Göteborg är den enda svenska staden som deltar. Deltagarna är städer och samhälle med olika andel äldre, i olika världsdelar med olika ekonomiska och kulturella förutsättningar. Men även när städerna inte har mycket gemensamt kan andras lösningar och experiment vara rika inspirationskällor.

London ingick tidigt i WHO:s nätverk. Med hjälp av organisationen “Help the Aged” kom man fram till 3 prioriteringar (2006):

  • involvera de äldre i skapandet och utformningen av tjänsterna och insatserna som vänder sig mot dem, och i beslutstagande på lokal nivå.
  • göra det möjligt för de äldre att bo, leva och röra sig i trygga, anpassade miljöer som tillfredsställer deras behov av socialt umgänge.
  • informera de äldre om möjligheterna som finns för dem, på deras individuella villkor.

Utvärderingen som gjordes 2014 konstaterades att de ekonomiska åtstramningarna under åren 2008 och 2009 satte stopp för många positiva förändringar, men att OS 2012 hade ett positiv effekt på tillgänglighet i staden. Mycket arbete återstår innan London kan kalla sig äldrevänlig.

Ekonomiska åtstramningar behöver inte ske på bekostnad av de äldres livskvalitet. Kriser kan även vara utmärkta tillfälle för att hitta bättre, smartare sätt att samarbeta mot gemensamma mål. Det tycker t. ex. Leeds i England, som sedan 2012 driver projektet “The time of our lives”. Målet är att få så många lokala aktörer och initiativ att samverka till att Leeds blir rikets äldrevänligaste stad.

En poäng som ofta lyfts i de rapporterna som vi har läst är vikten av att alltid involvera seniorerna när det är möjligt, från utveckling av tjänster och lösningar till beslutsfattande.
Sammanfattningsvis är de viktigaste insikterna följande:

  • att involvera seniorerna är nyckeln, på alla nivåer.
  • innovation (som berör teknik och arbetssätt) öppnar stora, ekonomiskt fördelaktiga möjligheter.
  • implementering och framgång beror mycket på inställningen hos beslutsfattarna.
  • lokala kompetenser (näringslivet, universitet) är viktiga, ofta underutnyttjade, resurser.
  • begränsade ekonomi tvingar fram smartare lösningar och samarbete.

 

PRO:s äldrebarometer

PRO har hämtat sin inspiration från WHO:s lista “Essential features of Age-friendly Cities”, som utvärderar hur äldrevänliga städer är utifrån åtta olika huvudområden.
Dessa är, i PRO:s anpassning till svenska kommuner:

  1. Tillgänglighet till byggnader och miljöer
  2. Boendet – vanligt boende, särskilt boende och trygghetsboende
  3. Transporter – kollektivtransporter och färdtjänst
  4. Gemenskap och aktiviteter
  5. Medborgerligt deltagande och inflytande
  6. Åldersdiskriminering
  7. Information och kommunikation
  8. Omsorg, vård och service

Punkterna 2 (boendet) och 8 (omsorg) anses vara särskilt viktiga. “Det är de två områden som mest engagerar PRO:s medlemmar och som har mycket stor inverkan på äldres livsvillkor”, enligt PRO. Varje punkt får ett betyg mellan 1 och 6.
181 av landets 290 kommuner har kartlagts i årets äldrebarometer, vilket beror på att “svarsfrekvensen är något lägre än vid det förra granskningstillfället, då 229 kommuner kartlades.” Uppsala ingår inte i årets äldrebarometer.

Äldrebarometers resultat visar att:

  • utvecklingen går åt fel hål:

“Det sammantagna resultatet visar på en svagt nedåtgående trend jämfört med förra Äldrebarometern. I stort sett alla områden uppvisar en svag försämring.”

  • vissa område får väldigt låga medelbetyg:

“Tillgänglighet i befintligt boende i flerfamiljshus, satsningar på ökad tillgänglighet och tillgång till trygghetsboenden har fått ett lågt medelbetyg på 2,8. (…) Ett annat område där utvecklingsbehovet bedöms vara stort är gemenskap och aktiviteter.”
”Den enskilda frågeställning som bedöms som mest problematisk är tillgången till särskilt anpassad kollektivtrafik som endast får 2,4 i genomsnitt.”

  • det finns stora skillnader mellan kommuner:

”Liksom vid tidigare kartläggningar, är spridningen mellan kommunerna stor, och medelbetyget varierar mellan 2,3 och 5,1. Cirka 50 % av kommunerna får ett medelbetyg på 3,5 eller högre, medan 18 % får ett genomsnitt på 3,0 eller lägre.”

Varför presterar vissa kommuner bättre än andra ? Äldrebarometerns författare ställer sig frågan om vilka faktorer som kan ha betydelse i betygssättningen, men hittar inget samband mellan betygen och geografin, politiskt styre, skattenivå eller befolkningens åldersstruktur.

“En slutsats som kan dras är att i de kommuner där pensionärsorganisationerna har en bra dialog med kommunpolitikerna genom ett väl fungerande pensionärsråd så blir insatserna främst inom äldreomsorg bättre för de äldre.”

Punkten 5b i barometern mäter äldres “Inflytande genom pensionärsråd”. Följande fem kommuner får betyget 6: Mariestad (slutbetyg: 3,52), Mullsjö (4,22), Katrineholm (4,33), Emmaboda (4,96) och Svedala (5,07). De två sistnämnda utses också av äldrebarometern som Sveriges bästa kommuner.

 

Vår enkät

Vi på UPS gjorde vår egen enkät bland styrelsemedlemmar och deltagare i höstmötet. Vi ställde två frågor:

Fråga 1: Vad är det viktigaste i stadens utformning och innehåll för Dig? Tänk både på befintlig stad och tillkommande bebyggelse.

Fråga 2: Vad finner du otillräckligt eller fel med nuvarande stad sett ur Din synvinkel?

Många svar betonar att kommunen är större än bara staden, och att ”kransorterna” och ”glesbygden” ofta glöms bort av kommunens ledning, särskilt när det gäller kollektivtrafiken och byggandet av boende.
Problemområden som anses vara viktigast är (oftast förekommande först):

Boenden
Fler äldre- och trygghetsboende efterfrågas, liksom boende som är bättre anpassade till äldre, hyresrätter, boende som alla kan ha råd med, boende på landet, etc.

Gröna ytor
Förtätningen av staden på bekostnad av gröna ytor kritiseras starkt.

Kollektivtrafiken
Den beskrivs som otillräckligt (särskilt utanför centrum, mot ASU och mot glesbygden) och för dyrt, anropstrafik och gratis buss för pensionärer under vissa tider föreslås.

Säkerhet för gående
Kan förbättras, kritik mot bl.a. cyklister och dåligt avgränsade vägar.

Närhet till service
Postlådor, toaletter, mataffärer mm.

Äldrevård
Äldrevårdcentral och fler geriatriker önskas.

Äldres politiskt inflytande
Den måste öka, ett större intresse på äldrefrågor måste visas från kommunledningen.

 

Matthieu Hartig