Vi rör oss i en värld där dator- och internetbaserade tjänster omger oss.
Den digitala teknikens användningsområden vidgas ständigt. Vi samlar, förmedlar och lagrar information i digital form. Vår tillvaro hemma kan förbättras med hjälp av digital teknik även när krafter och förmåga avtar. Äldreomsorgen och vården får allt fler digitala hjälpmedel till sitt stöd. Den darriga handen kan få hjälp av en stabiliserande sked. Kontakten med vänner och vård underlättas av nya former av bild- och ljudförmedling. Den som lätt går vilse ute kan få ett larm som signalerar till anhörig eller vårdpersonal var han eller hon befinner sig. Medicinska prover kräver inte alltid besök på vårdcentralen. Störande besök av hemtjänsten kan minska genom övervakningsutrusning som kan tala om ifall allt inte står rätt till hemma.

Samtidigt väcks stora svåra ekonomiska, organisatoriska, politiska och etiska frågor.
Kommunerna, vårdföretagen och inte minst alla äldre får nya roller. Denna artikel vill bidra till att orientera den som vill veta mer om teknikens roll för en åldrande befolkning. Den börjar med en genomgång av bakgrund och huvuddrag. I en bilaga ges en mängd exempel på pågående projekt.

En smartare värld

Vi omges av en digital verklighet. Den möjliggör tjänster som vi knappt hade hört talas om för ett decennium sedan. Digital TV har blivit normal form av TV-sändning. Telefonen kopplas till bredband i fastigheten. Den som är beroende av larm måste ha ett som kopplas till bredbandet eller mobiltelefonnätet. Mobiltelefonen fungerar efter samma grundprincip. Allt fler apparater i hemmet är försedda med någon form av digital utrustning. Den som har hemtjänst får ett lås till ytterdörren som inte behöver nyckel. Bussen är kontantfri och endera behöver du ditt betalkort när du stiger på eller så har du ett särskilt kort som bussföretaget ger ut. Behöver du kontanter går du till en apparat för kontantuttag. Räkningar betalas via internetbanken, medan bankkontoren blir färre, de som finns drar ner på manuell betjäning. Med denna artikel vill vi ge en orientering i den digitala utvecklingen och presentera några tankar om hur den kan påverka levnadsförhållanden framöver för de äldre – friska och pigga eller sjuka och svaga. Grunden för utvecklingen ligger i det digitaliserade samhället, i teknik för att samla, förmedla och lagra information i digital form.

Digitaliseringen

Digitalisering är omvandlingen från fysiska till virtuella produkter och tjänster. Den började vid slutet av 1900-talet och sker nu i allt snabbare takt, med radikala konsekvenser för hur vi lever, tänker, jobbar, kommunicerar och konsumerar. Enligt Moores lag har kapaciten hos datorn fördubblats var 24e månad sedan 1965. När man försöker beskriva vår tids snabba utveckling inom IKT (informations- och kommunikationsteknik) är det helt rätt att prata om en ständig pågående evolution.

Många branscher har gått igenom stora omstruktureringar (som till exempel resebranschen eller musikbranschen) och har fått se nya aktörer komma från ingenstans och förändra spelregler och affärsmodeller på ett ögonblick. Nya jobb skapas, andra blir obsoleta. Men digitalisering är inte kaos, den följer ett tydligt mönster som kan summeras med fyra svåröversatta engelska ord:

• Disintermediation: ”borttagande av mellanhänder”, alla och allt i produktions- och distributionskedja som inte bidrar till ökat värde försvinner. Vägen från producenten till konsumenten blir allt kortare.

 

• Dematerialization: många fysiska produkter och tjänster klarar inte konkurrensen. Ett exempel är listan på produkter och tjänster som ersätts av funktioner på smarta mobiltelefoner, som är imponerande och fortsätter att växa. Många tjänster som förut krävde lokal och personal görs nu automatiskt via Internet.

 

• Democratization: konsumenten har aldrig tidigare haft möjligheten att bli så informerad som idag. Utbudet av information har heller aldrig varit så stort, vilket ställer stora krav på individer och samhället i stort för att kunna filtrera, välja och granska källor i mediebruset. Det har aldrig varit så lätt att uttrycka sig, sprida sina idéer, samarbeta och hitta själsfränder var som helst i världen. Massproduktion har också sänkt priserna och gjort avancerade tekniska verktyg tillgängliga för de flesta.

 

• Demonetization: med de virtuella tjänsternas uppkomst har priset som konsumenten är redo att betala påverkats starkt. Många produkter och tjänster förväntas vara gratis, vilket tvingar fram nya affärsmodeller (ex: tidningar & andra media).

 

Digitaliseringen har öppnat dörrar för en rad nya trender och användningsområden, som inte var möjliga för 20 år sedan:

Molntjänster

Molntjänster är IT-tjänster som tillhandahålls över Internet, i synnerhet funktioner som traditionellt brukade skötas på egna datorer men genom internetuppkoppling sköts av någon annan. Det kan handla om lagring av data (t. ex. Dropbox), tillämpningsprogram (t. ex. Google Drive) eller audio- och videostreaming (t. ex. Netflix eller Spotify). Molntjänster utgör numera normen, vilket ställer högre krav på att man har tillgång till en bra internetuppkoppling.

Internet of Things, IoT (sakernas Internet)

Idag är det inte bara datorer och telefoner som är uppkopplade till Internet och kan interagera, utan otaliga verktyg och prylar utrustade med tillgång till trådlöst bredband. Sensorer, både inbyggda i enheter såväl som helt fristående, ger aktuell information om vad som händer. Informationen bearbetas och blir underlag för beslut och handling. Tillverkningsindustrin och logistikbranschen var tidiga med att utnyttja möjligheterna med IoT men tillämpningarna sprider sig till allt fler område, från miljöforskning till hälsovård eller trafikinformation. Vi kan idag exempelvis följa var tåget vi väntar på befinner sig just nu.
Smartphones har även gjort sensorteknologi tillgänglig för allmänheten. Idag är “quantified self”, det kvantifierade jaget, trenden där man använder sensorer för att mäta och dokumentera en mängd värden, från hur många kalorier man äter till hur bra man sover eller hur många steg man går per dag. Med hjälp av enkla bärbara prylar eller appar kan man mäta hur bra man presterat under en joggingrunda, genom att mäta pulsen osv. Man kan jämföra med vännernas värden, publicera dem på sociala medier, sätta individuella eller kollektiva mål. Föga överraskande är trenden särskilt populär bland sportutövare. Men allt fler sjuka får också möjlighet att förmedla mätvärden som blodtryck, blodsocker och andra hälsodata till sin vårdcentral och snabbt få respons som så krävs.

Big Data

En konsekvens av våra nya digitala vanor är det relativt nya begreppet “Big data”. Enligt Wikipedia utgörs Big data “av digitalt lagrad information av sådan storlek att det är svårt att bearbeta den med traditionella databasmetoder.” Stora datamängder skapas bland annat vid kommunikationstjänster med många användare, som mobiltelefoni och molntjänster. I många fall skapas datamängderna kontinuerligt och kan även analyseras i realtid. Genom datautvinning och statistisk analys ger Big Data tillgång till nya insikter om hur vi lever våra liv till stadsplanerare, medicinforskare eller marknadsförare, för att nämna några.
Genom Big Data kan stora företag bevaka kundnöjdheten i realtid och anpassa sitt utbud efter geografiskt område eller t.o.m. efter individer. Polismyndigheter (t.ex. i Los Angeles) kan förutse trender i brottsliga handlingar och planera preventiva åtgärder. Medicinforskare får en bättre förståelse för länken mellan vissa sjukdomar och vår DNA, eller livsstil.

Smartare robotar

Utvecklingen går också snabbt inom teknik, robotik och artificiell intelligens. Den drivs av forskare på universiteten och av världens mest innovativa företag i en konstant kapplöpning mot ökad kostnadseffektivitet och nya affärsmöjligheter.
Flera forskningsstudier förutser att nästan vartannat arbetstillfälle i USA och västvärlden kan vara möjliga att ersätta med robotar, självstyrda datorer eller andra hjälpmedel inom ett årtionde eller två. Det gäller alltså inte enbart längre jobb där en robot ersätter människor vid ett löpande band i industrin, utan om allt mer komplexa service- och tjänstemannayrken.
Nya lösningar testas överallt: inom logistik, som t.ex. Amazon prime air , eller kollektiv och individuell transport, som när 100 förarlösa Volvobilar ska testas i Göteborg 2017.
3D-skrivarna är fortfarande i utvecklingsfas, men kommer säkerligen förändra för alltid hur vi producerar och konsumerar. Läkare och kirurger ser redan möjligheter att med 3D-skrivare skapa ben, och i framtiden – varför inte organ.

Fallet Google

Vår åldrande befolkning gör äldreomsorg till ett självklart Eldorado. Detta har Google, som själv är en produkt av digitaliseringen, inte missat. Numera är Google även ett teknikföretag och en av de mest innovativa koncernerna i världen. Företaget fick förra året mycket uppmärksamhet med sina Google Glass, och de har nyligen börjat användas som stöd för hörselskadade. Utrustningen översätter tal till text som syns för ögat.
Nu satsar koncernen allt fler resurser på vårdteknologi och åldrande genom sin egen R&D avdelning Google X Life Sciences, genom det nystartade dotterbolag Calico och genom förvärv och investeringar i andra lovande företag. Google är förstås bara ett i mängden av aktörer som försöker förutse var framtidens guldgruvor kommer att ligga. Men vilka område de väljer att fokusera på ger en bra anvisning om vart världen är på väg: DNA sekvensering, forskning om mekanismerna bakom åldrande, cancer, auto- och neurodegenerativa sjukdomar, hjärtsjukdomar, nya terapeutiska metoder, effektivisering (digitalisering) av rutiner inom vården, smarta hjälpmedel… Senaste av Googles uppköp är Lift Labs, ett företag som producerar skedar för människor som drabbats av Parkinsons sjukdom. En annan intressant produkt från Google är smarta ögonlinser som mäter blodsockret, och den som vill lära känna sig själv bättre kan få sitt genetiska arv kartlagt hos tjänster som Googles 23 and Me  för bara $99. Där kan man lära sig hur benägen man är att drabbas av vissa sjukdomar, eller hur nära släkt man är med andra användare av tjänsten.

 

En smartare välfärd?

Framtiden för äldreomsorgen ser ljus ut i detta perspektiv, med sensorer som håller koll på hur vi mår. Vi får mer data och kunskap om hur vi åldras, fler intelligenta verktyg som underlättar för personalen i en värld där allt fler är ständigt uppkopplade och tillgängliga.
Framgångsrika exempel finns redan, som TEKI i spanska Baskien. E-hälsa står även högt på den nya regeringens agenda. Idag kan vi läsa vår egen läkarjournal hemifrån. Vi kan jämföra olika vårdeboenden som hjälp inför flytt. Men det vi ser är bara början.

Vem driver innovation inom äldreomsorg?

Konsumentmarknaden reagerar oftast snabbt och är traditionellt drivande i innovationsfrågor. Men marknaden för äldreomsorg är ingen marknad i vanlig mening – den kallas ofta kvasimarknad. Det är inte kunden som beställer och betalar. Kommunen erbjuder omsorg, prövar behovet, och upphandlar och betalar den som utför tjänsten. Kunden kan få välja leverantör, men betalar till kommunen för de tjänster man får via hemvård respektive vårdboende, som man fått sig tilldelat efter biståndsbedömning. Därmed är “kundens” inflytande på “marknaden” mycket indirekt.
Marknaden för olika slag av hjälpmedel av intresse för äldre människor kan rikta sig till privatpersoner och därmed liknar den annan marknad för teknik, från radion till TV och mobil. För tillämpning inom äldreomsorg som hemvård eller på vård- och omsorgsboenden blir bilden mer komplex. Fokus hos privata aktörer, som erbjuder omsorg, ligger oftare på effektivisering (dvs sänkta kostnader) än på bättre service. Är tekniken lönsam kommer den förr eller senare till användning.
Utvecklingen, dvs. det långsiktiga införandet av ny teknik, hjälpmedel och arbetssätt som förbättrar seniorernas livskvalitet, kanske blir långsammare när myndigheter är drivande än på en marknad för konsumentprodukter. På en marknad som äldreomsorgen, där brist på information och kunskap om allmänt tillgänglig teknik och om kommande utveckling råder, krävs dock att offentliga instanser, som har huvudansvaret för äldreomsorgen i kommunerna, tar på sig rollen av “orienterare” och visar på tillämpningar.

Tekniken inte allt

Innovation handlar inte bara om teknik eller teknologi. I alla projekt som har pågått de senaste åren har den svåraste, mest tids- och resurskrävande delen varit implementeringen och förankringen av de tekniska lösningarna. Projektet eSenior är en bra illustration av detta. I projektets slutrapport understryks behovet av nätverk, personliga kontakter och förankring i praktiken. Problem med av- och inhoppande projektmedlemmar och leverantörer, och begränsningar med projektformen (hur går man vidare när projektet tar slut?) bör inte underskattas. Varje kommuns egna initiativ riskerar att bli otillräckliga. Dessutom är det redan stora skillnader mellan kommuner när det gäller kunskaper om och tillämpning av IT. “Nya sätt att samarbeta måste därför utforskas”, tycker direktören för avdelningen för digitalisering på Sveriges kommuner och landsting, SKL, Per Mosseby.
Att kunna stimulera nytänkande och innovation i offentlig verksamhet blir avgörande för välfärdsteknologins framgång. Nya kompetenser i organisationsförändring och tjänstedesign behövs. Vinnova publicerade i våras rapporten “Vägar till välfärdsinnovation” som sätter fingret på några intressanta punkter. Den som inte orkar läsa rapporten kan titta på den inspelade debatten.
Staten har en roll i fråga om utvecklingen. “Hur kan statens intresse av en samordnad och snabb utveckling fungera i samklang med kommunalt självstyre och finansieringsprinciper som inte innebär att kommuner och landsting ska behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera statliga intressen. Vem/vilka ska hålla i taktpinnen när alla får bestämma? Finns det risk för ojämlik e-hälsoutveckling i landet?” Detta uppmärksammas vid en konferens anordnad av samarbetsorganisationen Nationell eHälsa.

Men de äldre då?

Frågan om vem som betalar vad är givetvis central. Ett skäl som ofta relateras till är den demografiska utvecklingen – vi blir fler äldre och vi lever längre. Kommunen har ett ekonomiskt ansvar – men hur långt? Antalet vårdboenden har minskat i landet. Hemvården har vuxit. Två riktningar på strävan att begränsa kostnader kan noteras. 1. Kvarboende i hemmet. 2. Friskvård och förbättring av socialt liv så att vårdbehoven minskar och kommer senare. I båda dessa riktningar kommer tekniken att spela en roll. Samtidigt uppkommer gränsdragningsproblem, som kräver sina egna lösningar.
Vi vill gärna tro att fler jobb eller jobbmoment som klaras av robotar och hjälpmedel också betyder mer tid för mer mänskligt umgänge och bättre service. Men det finns många obesvarade frågor. Vilka kommer att få tillgång till nya teknik? När, och till vilket pris? Vem betalar för bredbandsuppkopplingen som kommunikationsutrustningen kräver? Vad räknas till privatlivets sfär och vad är kommunens ansvar? Vad händer med vårt privatliv när kameror och sensorer har invaderat vår miljö? Hur värnas individens integritet, vilken är den etiska grunden för denna teknik? Vi söker inte besvara några sådana frågor. Men de hör hemma i samband med den intressanta utvecklingen av teknik för äldre.
För alla pensionärsföreningar och deras riksorganisationer är det i högsta grad av vikt att sätta sig in i och påverka utvecklingen och tillämpningen av all teknik för äldre.

Sven-Olov Larsson & Matthieu Hartig

 

Några initiativ och projekt kring välfärdsteknologi:

Välfärdslabbet är ett treårigt projekt och ett samarbete mellan IT&Telekomföretagen och SKL med finansiering från Vinnova. “Välfärdslabbets huvudsyfte är att tydligt bidra till att Sverige på bästa sätt ska kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter i lösningar som möter välfärdens utmaningar, för kommuners och landstings verksamhet. Välfärdslabbet ska ha en tydlig inriktning på att effektivisera förändringsarbetet i kommuner och landsting, så att visionen om en halvering av ledtiden från innovation till kund uppnås.”
IT&Telekomföretagen driver också hemsidan Välfärdsteknologi.se.

Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet, under Näringsdepartementet.
Ur regeringens digitala agenda (2011): “Regeringen har uppdragit åt Vinnova att bygga upp och stärka testbäddar inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Med testbädd menas en gemensam miljö eller struktur för att utveckla och demonstrera nya koncept. Satsningen ska underlätta för innovatörer att utveckla, pröva och demonstrera potentialen av innovativa lösningar genom ett nära samarbete med användare.”
Vinnova finansierar innovativa projekt genom utlysningen FRÖN, “för ökad innovation i offentligt finansierad verksamhet”. “Videostöd för förbättrad sjukvårdsrådgivning, en ny inkluderande stadsbyggnadsprocess och återvinningscentraler som är öppna dygnet runt. Det är några av de projekt som får finansiering av Vinnova för att planera, utveckla eller införa nyskapande lösningar inom offentligt finansierad verksamhet.”

På Mälardalens högskola (MDH) bedrivs ett flertal projekt och initiativ som är kopplade till hälso- och välfärdsteknik:

• • Robotdalen
    “Robotdalen är en satsning på ökad kommersiell framgång för innovationer inom robotteknik, bland annat inom Hälso- och Välfärdsteknik. Robotdalen har sin bas i Mälardalen men verkar både nationellt och internationellt genom konkreta samarbeten med olika typer av aktörer. Målet med samtliga samarbeten är skapande av nya produkter och företag.” (Video)

• • ESS-H
    “Forskningsprofilen Inbyggda sensorsystem för hälsa (ESS-H), är en sexårig forskningsprofil som startade under våren 2013 och ska utveckla hälsoteknik. Totalt satsar KK-stiftelsen, MDH och företagen 84 miljoner kronor på att Mälardalsregionen ska ha en nationellt ledande och internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö som omfattar över 50 forskare.”

Ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet ska studera hur sensorer kan användas för att lättare förstå personer med beteendemässiga och psykiska störningar vid demens. “Forskningsprojektet är en fortsättning på ett EU-projekt där forskare vid Institutionen för hälsovetenskap och Institutionen för System- och rymdteknik samarbetar för att utvärdera om teknologi kan användas för att stödja personer med Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens, BPSD. Med 2,7 miljoner från Vårdstiftelsen tar de nu forskningen ett steg längre och studerar vilken effekt den kan ha på vården.”

INNOBE, (innovationer i ordinärt boende, Uppsala) är “ett program med inriktning på hur innovationer inom IT kan utveckla vård- och omsorgsområdet. Inom äldreomsorgen ska så långt som möjligt den enskilde kunna påverka när och hur stöd och hjälp i boendet och annan service ges.”
Den ingår i initiativet Inno-LIFE: “Under 2014 kommer Uppsala universitet att tillsammans med ett stort antal andra lärosäten, företag och institutioner i olika delar av Europa att ansöka om medel från European Institute of innovation and Technology (EIT) för att starta InnoLIFE, en sk KIC (Knowledge and Innovation Community) inom “Active Living and Healthy Aging”. InnoLIFEs huvuduppgift kommer att vara att främja ekonomisk tillväxt genom att starta nya företag och få existerade SMFs att växa. (…) Projekten inom InnoLIFE skall bygga på samhällets behov och på den forskningen och utveckling som bedrivs av universitet, företag och andra organisationer inom området.”

Arena Välfärdsteknologi
“Bakgrunden till arenan är svårigheten att få fart på användningen av IT-tjänster i vården och omsorgen, samtidigt som alla vet att man måste effektivisera dessa sektorer för att klara kommande behov och svårigheter att rekrytera personal. Det finns mängder av projekt, men alldeles för få leder till en spridd användning. Arenans syfte är att verka för att både skapa större förståelse kring existerande problem, och vad man kan göra åt dem, och att utveckla former för samarbete mellan köpare och leverantörer.”

Nätverket NIVO
“Nätverket för Innovationer inom Vård och Omsorg (NIVO) är till för rådgivare och medarbetare i innovations- och testmiljöer som stödjer utvecklingsprocesser av varor och tjänster till förbättringar inom vård och omsorg.”

Konferensen ID-dagarna upphörde efter 25 mässor i samband med att Hjälpmedelsinstitutets verksamhet avvecklades tidigare i år. Hjälpmedelsinstitutets (HI) efterträdare “Myndigheten För Delaktighet” (MFD) verkar numera fokusera helt på funktionshinder och ungdomar. Det är beklagligt, eftersom HI också drev “Teknik för äldre” som inte längre uppdateras. Hemsidan gav lite klarhet i en djungel av lokala initiativ. Seniorerna verkar för tillfället ha försvunnit helt från MFD:s agenda.

Konferensen Mötesplats Välfärdteknologi & e-hälsa 2015
Arrangörer är SKL, Vinnova, Västerås Stad är arrangörer i samarbete med Kommunal, Vårdförbundet, Vision, Svensk Sjuksköterskeförening, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, IT- och Telekomföretagen och Swedish Medtech.