Tillgänglighet är inget vi till vardags tänker på – så länge hälsa och rörlighet står oss bi. Vi rör oss och gör vad vi vill. Men följ med en person med rollator på en promenad – då ändras bilden. Och kan det bli dags att tänka på hur jag själv kan utnyttja min bostad om jag blir mindre rörlig, ser och hör sämre. Hur skulle det vara att inventera tillgängligheten i din bostad, möjligheten att ta dig in i och ut ur bostaden och inte minst ta dig fram till bostaden eller till mål för utevistelsen: service, grönområden, kollektivtrafik. Den rollator-beroende personen du följer upplever redan i lägenheten att dörrar är smala, badrummet och köket är trångt. Balkongen har en tröskel och kanske nivåskillnad som gör det svårt att komma dit och tillbaka. Ut genom lägenhetsdörren kommer man, men hur är det med entrén och trappan. Finns hiss till markplanet? Är hissdörren lätt att öppna? Om inte hiss finns blir det trappsteg att forcera. Hur fungerar ytterdörren? Trög? Tung? Dörren går förmodligen utåt så ut kommer man. Men finns det en upphöjning/nivåskillnad framför entrén som utgör en risk. Och sedan skall man tillbaka. En utåtgående dörr är definitivt tyngre att dra åt sig. Hur skulle det vara med en dörröppnare?

Avfallshanteringen är ett problem. Om soprummet finns i källaren måste man kunna ta sig dit, öppna dörren och inte minst komma åt kärlen dit soporna skall sorteras. Tunga lock på kärlen är legio. Kanske en tramppedal som lyfter locket skulle kunna finnas?

Så kommer du ut. Höstmörkret läger sig tidigt. Finns det tillfredsställande gårdsbelysning? Bländar den? Och underlaget för rollatorn, är det grus som måste passeras på väg ut mot gatan? Hur är det med kantstenar och likande hinder? Är det tydligt markerade eller svåra att upptäcka? I sommarens soliga dagar kan det finnas uteplats man vill besöka för att träffas eller sola. Hur kommer man dit?

Du kanske skal ta dig till en gammal vän, som du inte besökt på länge. Då får vi hoppas att gaturummet är välordnat och tydligt. I Uppsala hr mycket gjorts för att göra trottoarer, övergångsställen, busshållplatser tydliga. Men står du vid en hållplats där flera bussar stannar samtidigt kan det bli problem. Typfallet är hållplatsen Stadshuset vid Swedbank. Du skall inte med de två bussar som står inne, men det kommer en tredje som kan vara med den du skall med. Ser du om det är rätt buss? Hinner du fram till bussen innan den går? Stannar du kvar vid hållplatsskylten passerar bussen säkert utan att du kommer med. Väl framme vid det hus där din vän bor kan – förutom de problem som gäller ditt eget hus – också uppstå problem med att läsa skylten med boende, vilken våning skall du till? Är dörrskylten tydlig?

Vardagen rymmer många hinder för den som får begränsad rörlighet och syn. Vad kan göras i din egen närmiljö? Tänk om bostadsrättsföreningen eller din egen pensionärsförening skulle göra en tillgänglighetsinventering? Då kunde förslag till enkla förbättringar kunna göras rätt snart. Underlag för mer genomgripande förbättringar skulle kunna göras. Fastighetsägaren bör definitivt kunna involveras i en sådan inventering. Men man kan behöva en bra handledning. Det har kommit till flera olika modeller för det. Några konsultbolag erbjuder sig till och med att göra sådana inventeringar.

Göteborgsregionens motsvarighet till vårt regionförbunds FoU-avdelning, har sammanställt olika modeller och verktyg för att mer systematiskt göra sådana inventeringar. Sammanställning och bedömning finns i skriften ”Tillgänglighets­inventering av bostäder – vilka verktyg finns?”  Den finns att beställa via adressen www.fouivast.com. Det finns flera intressen i ökad tillgänglighet i våra bostäder och bostadsområden.

Hjälpmedelsinstitutet, HI , är en ideell förening som ”ägs” av Sveriges kommuner och landsting, SKL. HI uttrycker sin uppgift på följande sätt.  HI:

  • sprider kunskap
  • är med och påverkar
  • stödjer utvecklingsarbete
  • deltar i standardiseringsarbete
  • regeringsuppdrag om boende m m
  • Bo bra på äldre dar
  • Digitala trygghetslarm
  • Teknik för äldre
  • Kartläggning av välfärdsteknologi inom äldreomsorgen

Just delen ”Bo bra på äldre dar” ger många goda idéer för hur framtida utformning av och innehåll i bostäder skall se ut.  Speciellt behandlas följande riktade uppdrag:

  • Verktyg för inventering av tillgänglighet
  • Rollatortillgänglighet
  • Hur bor äldre i andra länder?
  • Flyttmönster – hur och varför flyttar äldre?
  • Hygienrum i boende för äldre
  • Arkitekttävlingar som instrument

Se utställningen 1/5 av ditt liv – bo bra på äldre dar, en utställning om bostäder och boendemiljöer för äldre. Anordnas av Hjälpmedelsinstitutet och Arkitekturmuseet 17 november – mars 2013.

Boverket,  har att svara för att regeringens strategi funktionshinderspolitik 2011 – 2016 genomförs. Verkets arbete karaktäriseras av följande delmål:

  1. En bättre kommunal tillsyn över hur bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder följs.
  2. En förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder
  3. Fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadshusbestånd ur tillgänglighetssynpunkt
  4. Funktionshindersperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid utgången av 2016
  5. Senast 2016 ska kommunerna utöva en väl fungerande hantering av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av rättssäkerhet.

Häri ingår en kartläggning av hur olika kommuner arbetar med dessa frågor, vilket få kommuner ännu gör.

Även Uppsala kommunbörjar vakna på detta område. En ekonomisk realitet ligger främst bakom detta uppvaknade. Idag bor c:a 18% av personer 80+ år i vård- och omsorgsboenden. Inom ett par årtionden fördubblas antalet personer i den åldersgruppe. Det skulle innebära en fördubbling av antalet vård- och omsorgsboenden skulle behövas. Det är en kostnad som man idag inte vet hur man skall hantera. Om vi kan bo kvar i våra bostäder, alternativt flytta till mer tillgängliga bostäder så skulle en del av trycket på vård- och omsorgsboenden minska.