Konferensen hade anordnats av Region Uppsala och Uppsala universitet. Målgrupp för konferensen var personal inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård, ledare och politiker inom kommuner och landsting, forskare/lärare/studenter, pensionärs- och frivilligorganisationer samt övriga intresserade. Till de inbjudna hörde UPS som deltog med två personer från styrelsen, Ewon Enqvist och Rune Hedman. Totalt fanns 170 personer på närvarolistan.
Konferensens huvudsyfte var att presentera aktuell forskning som handlar om äldre och åldrande samt att skapa en mötesplats för forskare och yrkesverksamma liksom att stärka kontakterna mellan universitetet och praktik. Detta syfte uppfylldes väl. Rikliga tillfällen gavs till kontaktskapande och framstående forskare presenterade aktuell forskning.
Här skall endast i korthet orienteras om de olika programpunkterna.
- Utsatthet som resurs? Filosofiska teorier om etiskt engagement. Professor Don Kulick (antropolog) talade mycket engagerat om sårbarhet i samband med funktionsnedsättning och konkretiserade sina resonemang med sina studier om exempelvis funktionshindrades behov av sexuell stimulans. I Danmark har man särskilda handlingsplaner för detta, i Sverige talar man helst inte alls om ett sådant behov. Kulick menade också att de studier som han ansvarat för och som gällde funktionshindrade naturligen också torde gälla exempelvis äldrebefolkning (med eller utan demens, ensamma eller i parboende).
- Lika villkor i livets sista tid – när tvärkulturella möten ställer till det. Professor Sandra Torres (sociolog) påpekade att tvärkulturella möten numera är mycket viktiga mot bakgrunden av den starka immigrationen till Sverige under de senaste åren. År 1960 hade Sverige 300 tusen immigranter, 2015 var motsvarande siffra 1,7 miljoner! Många föreställningar finns om svårigheter av att kommunicera mellan vårdtagare och –givare (språkliga, kulturella, ålder och kön). Olika fokusgrupper har bildats för att studera sådana frågor, och det är angeläget att se hur sådana grupper har bildats.
- Delaktighet, likabehandling och lika villkor för äldre – vad säger lagarna? Professor Titti Mattsson (offentlig rätt) pekade på hur viktigt det är att ta reda på hur olika termer i lagstiftning skall tolkas. En ny version av Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) kom tidigare i år. Den ersätter den tidigare lagen som kom 1982. I den nya lagen finns ett särskilt avsnitt med definitioner och avsnitt om exempelvis landstingens organisation. Planering och samverkan inom hälso- och sjukvård. Mattsson betonade särskilt vikten av integritetsskydd.
- ”The Ronnie Gardiner Method”. Namnet efter jazzmusikern och trummisen Ronnie Gardiner som driver tesen att rytm och musik är en friskvård och rehabilitering i samklang med kropp och själ. Hela lärosalen där Gardiner höll sin ”föreläsning” fylldes av ljud och handklappningar etc och deltagarna fick prova på att tolka olika rytm.schemata.
- (O)jämlik vård? – om äldres möjlighet på vårdmarknaden. Docent Ulrika Winblad (socialmedicin) talade om risker och möjligheter i samband med New Public Management–reformernas införande av valfrihet i vården. För att valfriheten skall leda till positiva affekter inom vårdsektorn krävs att informationen om olika alternativ är synnerligen välstrukturerad.
Aktuell forskning visar att om så inte är fallet kan det fria valet leda till sämre kvalitet i verksamheten och vårdtagarna uppleva en känsla av vanmakt.
Utöver de ovan nämnda föredragen hade deltagarna möjlighet att delta i ett av tre seminarier.
Jag deltog i Ella Kolkowskas (forskare på Handelshögskolan vid Örebro universitet) seminarium om ”Teknik och integritet – om etiska överväganden i utveckling och införande av välfärdsteknologier i vård och omsorg”. Detta seminarium visade sig i stort sett innehålla ungefär samma frågeställningar och diskussioner om teknik (robotar etc) som vi UPS:are fått ta del av tidigare vid MVTe (Mötesplats för välfärdsteknologi och e-hälsa) i Solna i januari 2017.
Rune Hedman