Deltagare UPS: Percy Westerlund, Sven-Olov Larsson och Ewon Enqvist
LOV i särskilt boende
Uppsala kommun har beslutat utreda möjligheten att tillämpa lagen om valfrihet i vården (LOV) vad gäller särskilt boende, dvs vård- och omsorgsboende. Det finns idag en möjlighet att välja var man vill bo. Valet står då mellan olika boenden som driv av upphandlade utförare kommunens Vård och bildning, företag som Attendo, Förenade Care m fl.). Dessa boenden inryms i fastigheter ägda av Rikshem eller kommunen. Endast i något fall erbjuds boende i fastighet ägd av den utför vården och omsorgen. Skall LOV tillämpas fullt ut skall företag (inklusive kommunens egen förvaltning), som vill erbjuda särskilt boende, ansöka om att bli godkända av äldrenämnden. Då kan vårdföretagen välja att hyra in sig i ett befintligt hus eller köpa eller bygga egna bostäder. Att få still stånd ett krav- och avtalssystem i detta sammanhang är komplicerat. Utredning pågår. En rapport med beslutsunderlag för politikerna rörande hur man går vidare väntas dock inom någon månad. Det vore inte orimligt att förvänta sig att en sådan rapport också innefattar en analys, som bedömer en framtida situation när ett fåtal stora vårdföretag erbjuder vård i sina egna fastigheter. Vilken blir vårdtagarens reella möjlighet att välja? Vilken blir förhandlingssituationen mellan kommunen och utförarna? Vilka styrmöjligheter har kommunen som finansierande och kontrollerande instans i detta perspektiv?
Förfrågningsunderlag för hemvård
Lagen om valfrihet i vården (LOV) tillämpas redan nu i fråga om hemvård (hemtjänst). C:a 10 företag verkar idag med äldrenämndens godkännande på detta område. Den som i behovsprövningen bedömts vara berättigad till hemvård får alltså välja bland dessa företag. Det är till och med möjligt att för olika tjänster anlita olika företag. Ett antal problem har anmält sig under den tid systemet verkat. Företagen måste uppfylla ett betydande antal krav som ställs innan godkännande. Några företag som startats av personer ”med stort hjärta och små resurser” har godkänts och råkat i svårigheter. Det kan handla om åtaganden vad gäller kompetens, Utlovas 0,5 timmar per vecka av sjukgymnast av en person heltidsanställd på annat håll finns anledning att utgår från att den delen av servicen inte kan utföras när den behövs. Något företag har råkat i ekonomiskt trångmål och kanske inte helt rätt redovisat vad man utför. Kontoret för hälsa vård och omsorg (HVK) har nu i uppdrag att utarbeta förslag till hur risker och brister skall kunna reduceras genom att utforma nya förfrågningsunderlag och avtal. I uppdraget ingår också att grantera de som behöver rehabilitering denna vård. Idag finns närmast ett negativ incitament för utövarna av hemvård att erbjuda tillräcklig rehabilitering. Om en vårdtagare blir tillräckligt rehabiliterad så hon karar sig bättre än förut krävs färre hemtjänsttimmar – efterfrågan på företagets tjänster minskar och därmed intäkterna. Avtal med vårdföretag kräver incitament som garanterar adekvat rehabilitering t.ex. efter sjukhusvistelse eller olycka. Utvecklingen avseende rehabilitering är särskilt angelägen vad avser de mest sjuka äldre (se vidare nedan) Skall ett företag kunna utföra alla de tjänster som ryms i begreppet hemvård krävs många olika specialiteter och en stor flexibilitet.. Det kan ju handla om allt ifrån att handla, städa, hjälpa till med maten, rycka ut vid larm, erbjuda vård t ex i form av medicinövervakning, rehabilitering eller sjukgymnastik. Det kan erbjudas av stora vårdbolag, inte av små fåmansföretag. Alla som beviljas hemvård är inte heller i behov av hela skalan av tjänster. För att ge möjligheter för små företag att fortsätta erbjuda sina tjänster och kanske växa till sig i kompetens och få en stabil ekonomi prövas nu möjligheten att bli godkända för olika tjänsteområden. Det minsta område som skulle bli föremål före godkännande gäller just elementära hemtjänster som städning, mathantering, handla, promenader. Ett ”mellanpaket” tjänster skulle kunna också inkludera b a larmutryckningar. Det fullständiga åtagandet vad gäller hemvård utgör det tredje paketet. Denna differentiering skulle kunna eliminera en del problem samtidigt som små företag får en möjlighet att etablera sig på denna ”marknad”. Det betyder att såväl att ersättningssystem blir rätt differentierade som att krav i avtalen blir tydliga och möjliga att följa upp.
Utvecklingsarbetet för de mest sjuka äldre.
Under 2012 bestod drygt 15% av alla vårdfall på sjukhus i Uppsala av personer som återinskrevs inom 1-30 dagar efter senast sjukhusvistelse. Huvudparten av dessa återinskrivna var i högre åldrar som pendlade mellan boende i hemmet eller på särskilt boende. Därmed pendlar man också mellan landstingets och kommunens ansvar. Detta pendlande fungerar inte alltid tillfredsställande. En sammanställning av intervjuer med 1050 personer i olika landsting och som oplanerat återinskrivits inom 30 dagar redovisas i Dagens Medicin den 13 februari i år. Där framkommer bl a följande. 43% svarade nej på frågan om de varit med att planera hemgången från sjukhuset. På frågan om man fått någon information om vad som planerats när de åkte hem svarade 45% nej. 16% av de äldre trodde att de skulle vara tillbaka på sjukhuset igen inom 30 dagar. – Problemen är alarmerande och kräver ett ingående samarbete mellan kommun och landsting. En underliggande fråga är huruvida ersättningssystemet för sjukvård bidrar till antalet återinläggningar eftersom varje inskrivning ger ekonomisk ersättning medan vårdtid inte alltid ”lönar sig”. Uppsala kommun redovisar det arbete som initierats av Sveriges kommuner och landsting under rubriken ”Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013”. Där ställs uttryckliga krav på hur samarbetet mellan kommun och landsting skall organiseras och fungera. Härtill är knutet prestationsersättningar som ställts till förfogande av regeringen. Inom Regionförbundets i Uppsala län ram har en överenskommelse mellan länets kommuner och landstinget träffats på detta område). Vad som kommer ut av detta är ännu en öppen fråga. Uppsala kommun arbetar i flera delprojekt på detta område:
- Ett preventivt arbetssätt – Senior alert
- God vård vid demens
- God läkemedelsbehandling för äldre
- God vård i livets slutskede
Särskilt betonas två projekt med landstinget, Vårdlotsar och att fånga upp ”hur stor är risken att individen hamnar på sjukhus igen inom 30 dagar. Dessutom övervägs möjligheten att inrätta hemtagningsteam med särskild uppgift att se till att de som varit inne för sjukhusvård blir omhändertagna så att återinskrivning inte skall behövas. Därvid uppnås också möjlighet att ge adekvat rehabilitering efter sjukhusvården.
/S-O Larsson