Plats och tid: KPR — Kommunala pensionärsrådet Mötesrum: Bergius, Stationsgatan 12, 2018-06-01 kl. 9.00-12.00

Ordinarie ledamöter: Förtroendevalda:
Erik Pelling, (S), kommunstyrelsen, ordförande KPR
Stefan Hanna (C), kommunstyrelsen
Jonas Segersam (KD), kommunstyrelsen
Björn Lind (V), omsorgsnämnden
Birgit Moberg (S), idrotts- och fritidsnämnden
Elisabeth Ståhle (MP), kulturnämnden § 13-18

Ordinarie ledamöter: För UPS (Uppsala pensionärsföreningars samarbetsråd):
Jan Ask, ordförande UPS, vice ordförande KPR
Sven-Olov Larsson
Ewon Enqvist

Ersättare: För UPS:
Eva Gosselman
Britt-Mari Ekholm
Lars O Ericson
Mats Hallor

Övriga deltagare: Tjänstepersoner:
Daniel Karlsson utredare äldreförvaltningen, sekreterare KPR
Jesper Kyrk avdelningschef äldreförvaltningen
Roger Jo Linder projektledare äldrevänlig stad, äldreförvaltningen § 18-21
Bo Engström avdelningschef äldreförvaltningen § 17-21
Anna Lennartsson, projektledare stadsbyggnadsförvaltningen § 13-16
Asa Blomberg, landskapsarkitekt stadsbyggnadsförvaltningen § 13-16
My Larsson, kollektivtrafikstrateg UL § 17

Utses att justera: Britt-Mari Ekholm Paragraf 13-21

§13 Val av justerare och fastställande av justeringstid
Britt-Mari Ekholm utses att jämte ordföranden justera protokollet. Protokollet justeras onsdagen den 13 juni i receptionen på Stationsgatan 12.

§ 14 Fastställande av föredragningslistan
Föredragningslistan godkänns enligt utsänt förslag.

§ 15 Godkännande av föregående protokoll
Föregående protokoll godkänns.

§ 16 Lägesrapport sittplatsstrategin
UPS framhåller att man är väldigt positiva till att en sittplatsstrategi nu arbetas fram och att också frågor om sittplatsernas utformning, såsom ryggstöd, djup mm. finns med. Vidare har UPS följande frågor/synpunkter:

Kommer kommunen göra något åt gångvägarna så att personer med gångsvårigheter kan nå bänkarna, genom exempelvis gångvänliga vägar till bänkarna? Ingår sittplatserna vid busshållplatser i strategin?

Det är viktigt att det finns god tillgång till bänkar också under vintertid. Tar kommunen bort bänkar på vissa platser vintertid? Finns bänkar som man kan värma upp på vintern?

Det är ofta väldigt smutsigt och skräpigt vid bänkarna, papperskorgarna är placerade för långt ifrån bänkarna. Det är viktigt att tänka på var man placerar bänkarna och också att dessa görs rent. Viktigt också att underhålla området kring bänkarna så marken inte blir hal.

Bänkborden är i många fall utformade så att äldre inte kan ta sig in och ur dessa. Anna Lennartsson och Asa Blomberg ger följande svar:

Hållplatslägena är inte inkluderade i strategin, däremot möjligheterna att ta sig till sittplatsen. En gångplan och inventering av gång- och cykelbanor är också under framtagande.

De flesta bänkar står ute under vintern om de inte tas in för att de behöver underhållas. Vissa bänkar, ex. i Stadsparken tas dock in över vintern. Uppvärmda bänkar har diskuterats och kan komma att sättas ut som komplement på vissa platser.

Det finns också nackdelar med att ha papperskorgen för nära bänken i och med att det luktar. Det blir därför en avvägning där papperskorgen placeras “lagom” nära bänken. När det gäller rengöring så är det viktigt att öka medvetenheten hos parkdriften att de även rengör bänkarna när de utför underhåll av dem.

När det gäller bänkbord tittar stadsbyggnadsförvaltningen på olika varianter med ex. picknickbord som bara rymmer en del av bänken. Detta gör det lättare att ta sig i och ur bordet.

Jonas Segersam undrar hur sittplatsstrategin även inkluderar andra tätorter i kommunen än Uppsala.

Asa Blomberg svarar att all allmän platsmark ska ses över, även i prioriterade tätorter. Det kommer dock inte sättas ut bänkar där i år då detta inte hunnits med. De övriga tätorterna kommer däremot att inkluderas i handlingsplanen. I strategin framgår också att även de övriga tätorterna ingår.

För mer information, se bilaga I.

§ 17 Utvärdering av det nya linjenätet för kollektivtrafiken
My Larsson, UL informerar:

Det nya linjenätet har haft som uttalat mål att korta restiderna och utöka turtätheten. I och med att det nya linjenätet infördes har många synpunkter inkommit, inte minst ur ett äldreperspektiv. Det handlar exempelvis om att vissa hållplatser tagits bort/glesnats ut, samt att kortare uppehållstider vid hållplats kan skapa stress för äldre och personer med olika typer av funktionsnedsättning.

Efter införandet har ett antal olika förändringar genomförts. Några fler hållplatser har lagts in och tidtabellerna har justerats något. En ny linje mellan Nyby och Gränby Centrum har lagts till. Ett omfattande utredningsarbete/implementeringsarbete pågår och kommer att fortsätta framöver. Exempel på detta är strategier för stadstrafiken, riktlinjer för tillgänglighet, social konsekvensanalys samt en löpande uppföljning av linjenätet. En översyn av mjuka linjen kommer även att definiera mjuka linjens uppdrag och vilken servicegrad denna ska ha.

UPS har följande synpunkter/frågor:

UPS lämnade synpunkter på remissversionen av det nya linjenätet och många av de försämringar som fanns med då har nu dragits tillbaka. UPS framhåller att man är positiv till detta, men att det hade varit bättre om man tagit detta i beaktande redan från början.

Målet om högst 400 meter till närmaste hållplats, menas med det gångväg eller fågelväg?

Framkomligheten för kollektivtrafiken kan även ökas genom signalprioritering. Det är viktigt att bussarna sänker insteget för personer med rollatorer vid hållplatser och att de stannar nära trottoarkanterna.

Hur lång tid tar det för er att se hur människor ändrar sina vanor (exemplet ringlinjen). Hur går samverkan när det gäller UL-SL biljetter?

Längden mellan hållplatserna behöver i vissa fall ses över, exempelvis linje 8 där vissa personer har upp till 750 m till närmaste hållplats (Åkervägen). Hållplatsläget på Svartbäcksgatan är inte byggt och säkert om man vill ta sig till Fyrishov.

My Larsson ger följande svar:

Framtagandet av linjenätet medförde många brister, det finns mycket att lära sig till nästa gång, framför allt gällande samverkan.

Målet om högst 400 meter till närmaste hållplats handlar om fågelvägen. Hur långt en person har fågelvägen säger egentligen ingenting, men där stora skillnader mellan gångväg och fågelväg iakttagits har åtgärder satts in.

Beslut om signalprioritering finns redan men fortfarande återstår mycket att göra och alla fordon är ännu inte anpassade. När det gäller frågan om hur bussarna angör hållplatserna så arbetar UL med detta genom samverkan med Uppsala Buss.

För ringlinjen så går det att se att linjen är populär och en grov uppskattning ger bilden att resandet har ökat. UL har nära samverkan med SL men det finns fortfarande förbättringspotential, bl.a. gällande kapaciteten. När det gäller de biljettekniska delarna så pågår arbete med att utreda detta.

Synpunkterna om de specifika hållplatslägena tas med.

Erik Pelling framhåller att UL visar en ödmjuk inställning genom att nu genomföra ett omfattande dialogarbete och rätta till de misstag som gjordes när linjenätet infördes. Själva systemet bör också kunna klara av några ytterligare justeringar framöver.

Konkret så borde en hållplats tillskapas i anslutning till Polishuset som är en regional besöksfunktion av stor betydelse. Man bör även införa kontrollanter på bussarna som ersätter biljettköp ombord, detta skulle kunna öka smidigheten i resandet.

För mer information, se bilaga 2.

§ 18 Ny särskild boendeform för äldre
UPS framför följande frågor/synpunkter:

UPS ser positivt på att frågan om s.k. mellanboendeformer nu börjar diskuteras på riktigt men tillägger att biståndsbedömt trygghetsboende inte är något bra namn på denna boendeform. UPS undrar vidare om kommunens förslag kommer att gå ut på remiss till UPS.

Det faktum att den nya boendeformen inte innefattar heldygnsvård innebär att man får ett steg till i boendekedjan och förlänger flytten ett steg. UPS framhåller att man tycker att äldre ska flytta så lite som möjligt.

Vad händer med kommunens stöd till att ha värdar/värdinnor på de nuvarande trygghetsbostäderna?

Biståndsbedömning kan i detta fall bli krångligt och det är tveksamt om biståndsbedömt trygghetsboende passar in i biståndsbedömningen.

Bo Engström ger följande svar:

Äldreförvaltningen blev också förvånade över benämningen “biståndsbedömt trygghetsboende” och anser inte heller att detta är något bra namn på den nya boendeformen. Förslaget från kommunen kommer självklart att skickas på remiss till UPS.

När det gäller heldygnsomsorg så finns det inget som hindrar detta, däremot är inte tanken att personal ska finnas på boendet dygnet runt. Det ska dock ändå vara möjligt att bo kvar på boendet även med mer omfattande vård- och omsorgsbehov.

Subventioneringen till värd/värdinna på trygghetsboendena har varit kopplat till det gamla investeringsstödet och att tillhandahålla detta har varit ett fastighetsansvar. Om subventionerna ska finnas kvar bestäms av varje enskild kommun.

Tanken med biståndsbedömning är i detta fall bl.a. att underlätta för personer som är otrygga i sin boendesituation och som inte ställt sig i kö eller har kapital att köpa en anpassad bostad. Detta är en grupp som tidigare kommit i kläm när det gäller möjligheten att erhålla ett mer anpassat boende. Dessutom har en stor del av de boende på dagens trygghetsboenden redan insatser i form av hemtjänst.

Erik Pelling tillägger att behovet av alternativa boendefornier har diskuterats länge och att det är bra att kommunen nu ligger i framkant och tar konkreta kliv framåt genom t.ex. pilotprojektet i Gottsunda. En “Uppsalamodell” för denna boendeform får sedan utvecklas efterhand. Det är bra att en gedigen utredning nu genomförs som kan bidra till tydliga begrepp och hur vi ska jobba vidare praktiskt med frågan. Frågan om biståndsbedömning är inte avgjord, utan fortfarande öppen för utredning.

Jonas Segersam framhåller att kommunen inte bör vänta på staten utan ge uppdrag till Uppsalahem att bygga inom ramen för existerande regelverk för trygghetsbostäder. Denna nya boendeform och tillhörande utredningar byråkratiserar och försenar och minskar möjligheterna att tillgodose de äldres behov av anpassade bostäder.

För mer information, se bilaga 3.

§ 19 Lägesrapport Äldrevänlig stad
Roger Jo Linder, äldreförvaltningen informerar:

En ny äldreombudsman, Helene Stenlund, har rekryterats och hon börjar sin tjänst i augusti. Åtta stycken arbetsmöten som innefattat fem olika teman har hållits. Mötena bildar underlag till arbetet med program och handlingsplan. En fråga som återkommer är subventionerade priser för äldre i kollektivtrafiken.

Tanken är att programmet ska ersätta det äldrepolitiska programmet (Senior i Uppsala). Handlingsplanen ska antas av kommunstyrelsen och programmet av kommunfullmäktige. Delaktigheten bland de äldre i processen är väldigt viktig och under hösten så kommer en kontinuerlig dialog ske med målgruppen. Detta sker delvis parallellt med den politiska processen med berörda nämnder.

Inom ramen för Äldrevänlig stad görs även ett arbete för att Uppsala ska bli Sveriges mest äldrevänliga arbetsgivare. I detta är det särskilt viktigt att utveckla kontakter och samverkan med kommunens HR-stab och avdelningen för näringsliv och omvärld, samt kommunen båda universitet. Mentorskap är också en framkomlig väg som inte behöver kosta så mycket pengar. Utmaningen är främst att hitta en struktur som stödjer detta på ett bra sätt.

§ 20 Avgiftsfri kollektivtrafik för äldre
Bordläggs till nästkommande sammanträde.

§21 Sammanträdet avslutas
Ordförande Erik Pelling avslutar dagens sammanträde i Kommunala Pensionärsrådet och önskar UPS och samtliga övriga närvarande en Glad Sommar. Vice ordförande Jan Ask önskar detsamma.