> Ladda ner som PDF-fil

Plats och tid: KPR — Kommunala pensionärsrådet Mötesrum: Bergius, Stationsgatan 12, 2016-11-11, kl. 09.00-12.05

Ordinarie ledamöter: Förtroendevalda:
Erik Pelling (S), kommunstyrelsen, ordf. KPR
Elisabeth Ståhle (MP), kulturnämnden
Ian Engblom Wallberg (KD), gatuoch samhällsmiljönämnden

Ordinarie ledamöter: För UPS (Uppsala pensionärsföreningars samarbetsråd):
Jan Ask, vice ordförande
Sven-Olov Larsson
Ewon Enqvist
Roland Edwardsson

Ersättare: För UPS:
Karin Näslund-Westman
Eva Gosselman
Britt-Mari Ekholm

Adjungerad:
Karin Udenius, äldreombudsman

Övriga deltagare: Tjänstepersoner:
Daniel Karlsson utredare äldreförvaltningen, sekreterare KPR
Gunn-Henny Dahl, förvaltningsdirektör äldreförvaltningen
Thomas Österberg, tillgänglighetssamordnare, kommunledningskontoret,  § 32-36
Mikael Franzen, projektledare stadsbyggnadsförvaltningen, § 37
Ingemar Carlsson, stadsträdgårdsmästare, stadsbyggnadsförvaltningen,  § 38
Anna Manell, strateg stadsbyggnadsförvaltningen, § 39

Utses att justera:
Sven-Olov Larsson Paragraf 32-41

§32 Val av justerare och fastställande av justeringstid

Sven-Olov Larsson utses att jämte ordföranden justera protokollet. Protokollet justeras tisdagen den 22 november i receptionen på Stationsgatan 12.

§33 Fastställande av föredragningslistan

Föredragningslistan godkänns enligt utsänt förslag.

§34 Rapport  från nämnd

Erik Pelling informerar från KS:

Mål och budget:

Mål och budget 2017 2019 antogs på kommunstyrelsens senaste sammanträde. I samverkansavtalet mellan kommunen och UPS står angivet att kommunstyrelsen (gällande mål och budget) ska svara för tidig information i syfte att pensionärsrörelsens erfarenheter och synpunkter kan vägas in före beslut. Detta har tyvärr inte skett i årets mål och budgetprocess. Kommunen kommer att återkomma med förslag på former för samverkan till nästa års process, så detta inte tappas bort igen.

Kommunen har ett fortsatt pressat läge men den negativa kostnadsutvecklingen har stoppats och intäkterna ökat. Det är viktigt att kommunen håller fast i detta så att inte plus vänds till minus återigen. Kommunen har även blivit bättre på att söka statsbidrag, därtill tillkommer ett betydande generellt statsbidrag från regeringen.

Äldrenämnden har varit framgångsrik med arbetet att effektivisera sina kostnader men ytterligare arbete återstår.

Förutom mål och budget är även följande styrdokument just nu aktuella:

Näringslivsprogrammet (näringsprotokoll ska också tas fram) Innerstadsstrategin och översiktsplanen (antas i december) Landsbygdsprogrammet (antas i januari) Funktionshinderpolitiska programmet (antas i december)

Fördjupande översiktsplanen för södra staden (i utställningsskedet)

UPS har följande synpunkter/frågor:

UPS framhåller att man inte fått vara delaktiga i mål- och budgetprocessen sedan flera år trots att detta ingår i samverkansavtalet. UPS kommer att återkomma till kommunen om vilken tid på året som passar bäst för en sådan dialog/samråd. Eftersom det är mycket att igenom skulle UPS föredra att detta sker ett separat möte och inte under ett ordinarie KPR-sammanträde.

När kommunen ändrar sin organisation måste kommuninvånarna beredas möjlighet att komma närmare politiken. UPS har tidigare lämnat förslag på ett äldrefit!lmäktige och kommer att följa organisationsutvecklingen och  dess effekter  för  kommunens äldre.

Hur tänker kommunen när man tar fram sin budget? Det finns en risk att man genom stuprörstänkande försöker spara in pengar. I vilken mån görs avvägningar om investeringar i budgeten?

Erik Pelling ger följande svar:

Syftet med omorganisationen har varit just att tydliggöra ansvaret och göra det lättare att få genomslagför den politiska viljan.

Ett försök har inletts med sociala investeringar i syfte att bredda investeringarna och införliva dessa också inom det sociala området.

§35 Rapport av tillgänglighetsinventering av Uppsalahems hyresbostäder i Eriksberg och  dialog med fastighetsägare utifrån rapporten

Thomas  Österberg informerar:

En tillgänglighetsinventering gjordes av Uppsalahems hyresbestånd i en avgränsad del av kommunen (Uppsalahems hela bestånd i Eriksberg och Stenhagen). Syftet var att inhämta underlag och kunskap om hur tillgängligheten såg ut i dessa områden.

UPS har följande synpunkter/frågor

UPS ser positivt på denna inventering, men undrar samtidigt om arbetet stannat här

Bostäder bör kunna tillgänglighetsdeklareras när de annonseras på bostadsförmedlingen Vad händer i arbetet med  enkelt avhjälpta  hinder?

Har kommunen undersökt tillgängligheten till soprummen och miljöstugorna?

Det vore önskvärt om kommunstyrelsen kunde ge ett uppdrag att fit!lgöra inventeringen av beståndet, genom exempelvis ägardirektiv till Uppsalahem (i linje med arbetet med äldrevänlig stad). Kommunen är en myndighet. Vilka möjligheter har kommunen att påtala att tillgängligheten inte är bra och hur har kontakterna sett ut med Uppsalahems tjänstepersoner? I samband med ombyggnation och renovering krävs tillstånd från kommunen, där bör man kunna ställa krav. Exempelvis kvarteret Siv där befintliga huskroppar kompletteras med två nya.

Thomas Österberg ger följande svar:

Kommunen erbjöd även andra fastighetsägare att vara med, men de valde att stå utanför, sannolikt för att tydliga incitament för att göra inventeringar saknas. För 2017 finns 400 000 kr i kommunstyrelsens verksamhetsplan för att fortsätta med arbetet.

En sådan deklaration behöver i så fall kompletteras med uppgifter om tillgängligheten i miljön inne i lägenheten, men iden om en tillgänglighetsmärkning är väldigt intressant.

Tillgängligheten gällande soprummen och miljöstugorna har undersökts. Generellt kan det sammanfattas så att tillgängligheten var bra när man väl kom in till miljöstugan men att det i många fall fanns svårigheter i att ta sig in eller ut, till.exempel på grund av tunga dörrar.

Arbetet fortsätter  med enkelt avhjälpta hinder och skärpningar kommer i lagstiftningen framöver. Detta har hittills endast gällt publika lokaler. Planoch byggnadsnämnden behöver arbeta mer pedagogiskt och träffa fastighetsägarna mer. Det finns i dagsläget ett kunskapsglapp hos fastighetsägarna, vilket innebär en pedagogisk utmaning hos kommunen i att visa på vinsterna av ökad tillgänglighet i bostadsbeståndet, exempelvis ökad trygghet för hyresgästerna. Dialog om tillgänglighet och trygghet förs kontinuerligt med de två kommunala bostadsbolagen Uppsalahem och UKFAB

Vid ombyggnation ska tillgängligheten öka och nu gällande regler gäller, exempelvis ska entreer vara mer tillgängliga.

Erik Pelling tillägger att kommunens huvudfokus är kvarboende för äldre. Eriksberg står inför en stor.renovering.När denna sker ska tillgängligheten höjas, detta måste också bevakas genom planprocessen.

För mer information se bilaga 1.

§36 Vad händer när det gäller tillgänglighet angående natur- och fritidsområden

Thomas Österberg informerar:

Insatser för att höja tillgängligheten i kommunens natur- och fritidsområden görs kontinuerligt. Kommunen passar också på att göra åtgärder vid nybyggnation.

UPS framhåller att man ser positivt på kommunens ambitioner men saknar plan för helheten och framtiden och att det också är svårt att hänga med i vem som gör vad i kommunen.

För att uppnå en god tillgänglighet för äldre är tillgång till bänkar särskilt viktigt. Kommunen behöver även tillse att tillgängligheten är god också på vintertid.

För mer information se bilaga 2.

§37 Avgifter för pensionärer att motionera i skolornas gymnastiksalarHur kan kommunen underlätta för 65-plusare att använda dessa lokaler/lägesrapport lokalförsörjningsplanen

Mikael Franzen informerar om kommunens arbete med lokalförsörjningsplanen:

För mer information  se bilaga 3.

UPS framhåller att det inkommit synpunkter på att det är dyrt att hyra kommunens idrottslokaler för äldre. UPS undrar därför hur kommunen _ser på nivån på avgifterna.

Erik Pelling svarar att avgifterna kommer att höjas från 80 till 150 kr per timme och att denna avgiftshöjning kommer att finansiera  andra  satsningar  inom barn- och ungdomsverksamhet. 150 kr per timme  är fortfarande  kraftigt subventionerat.

UPS tillägger att det finns ett bristande utbud av aktiviteter för de som inte “får plats” på kommunens träffpunkter och inte betalar för relativt dyr friskvård som Friskis och Svettis. Denna målgrupp  måste fångas upp på ett bra sätt.

Mikael Franzen svarar att det därför är viktigt att utveckla alla idrottshallar så att det blir mer attraktivt för äldre. Kommunen har ett stort fokus på motionsspår och generationsöverskridande allaktivitetsplatser och där är brukardialogen viktig för att säkerställa att äldreperspektivet kommer med på ett bra sätt.

Gunn-Henny Dahl tillägger att äldreförvaltningen ser över kommunens träffpunkter för äldre, med ett ökat fokus på de som är i störst behov av hälsofrämjande insatser.

§38 Trädgårdsarbetet i innerstaden  och upprustning  av stadsträdgården

Ingemar  Carlson informerar:

Under 2017 pågår exempelvis  arbetet med att utveckla stadsodlingen i  Uppsala.

För mer information se bilaga 4.

UPS har följande synpunkter/frågor och framhåller samtidigt att kommunen gör ett mycket bra arbete när det  gäller kvaliteten  i parker och grönområden.

Ingångarna till Stadsträdgården är väldigt trånga och parken inte tillräckligt utnyttjad. År parkerna testade för rullstolar?

Bänkar saknas på många håll i kommun.en., Det finns experiment med uppvärmda bänkar, hur kan detta utvecklas? Kommunen bör eftersträva  att göra staden äldrevänlig  som möjligt, även på vintern.

Grönytefaktor, hur bevakas detta i detaljplaneprocessen?

Sly och buskar behöver  hållas efter i anslutning  till trappräcken

Ingemar Carlsson  ger följande svar:

Under 2017 utvecklas och öppnas Rhododendronpartiet upp. Kommunen vill på sikt bygga om hela Svandammsområdet med annan entrelösning för att öka tillgängligheten. och tryggheten.

Uppvärmda bänkar har testats men det finns fortfarande vissa tekniska svårigheter med denna lösning. När det gäller just bänkar behöver kommunen titta över var behovet är som störst så fördelningen blir optimal. Exempelvis är det brist på bänkar i Gottsunda.

Kommunen försöker få till en bra grönytefaldor och få upp grönyteprocenten. Kompensationsåtgärder kan behöva göras i de befintliga grönområdena.

Om sly och buskar skapar problem i anslutning till trappräcken är det jättebra om man felanmäler detta till kommunen.

§39 Föredragning av de sociala aspekterna för äldre vid kommunens stadsplanering SKA-verktyget

Anna Manell informerar:

Det har i kommunen funnits ett stort tryck på att bygga bostäder och det sociala hållbarhetsperspektivet har inte funnits med tillräckligt  i planprocesserna.

SKA-verktyget ska fungera som just ett redskap för att nå de politiska målen inom det sociala området. SKA-verktyget har nu tagits fram och reviderats utifrån arbetet med att göra Uppsala till en äldrevänlig stad.

UPS framhåller att man är väldigt positiva till att detta arbete nu är igång. Ett av problemen har ofta varit att detta perspektiv kommer in för sent i detaljplaneprocessen. Kunskaperna om detta perspektiv finns men är “tyst kunskap”. UPS undrar vidare om det är möjligt att studera människors rörelsemönster med verktyget.

Anna Manell svarar att meningen med SKA-verktyget är att det ska vara ett levande verktyg som testas och förbättras under tid. Verktyget ska uppdateras två gånger per år. Det är också tänkt att rörelsemönster ska kunna studeras.

För mer information se bilaga 5.

§40 Lägesrapport äldrevänlig stad

Bordläggs till nästkommande sammanträde.

§41 Sammanträdet avslutas

Ordförande Erik Pelling avslutar dagens sammanträde i Kommunala pensionärsrådet.