Plats och tid: KPR — Kommunala pensionärsrådet Mötesrum: Bergius, Stationsgatan 12 2017-09-15 kl. 9.00-12.00
Ordinarie ledamöter: Förtroendevalda:
Erik Pelling (S), kommunstyrelsen, ordf. KPR § 27-31
Stefan Hanna (C), kommunstyrelsen
Jonas Segersam (KD), kommunstyrelsen
Elisabeth Ståhle (MP), kulturnämnden
Björn Lind (V), omsorgsnämnden
Harald Nordlund (L), gatu- och samhällsmiljönämnden
Ordinarie ledamöter: För UPS (Uppsala pensionärsföreningars samarbetsråd):
Jan Ask, vice ordförande KPR § 27-31, ordf. § 32-33
Sven-Olov Larsson
Ewon Enqvist
Karin Näslund-Westman
Ersättare: För UPS:
Britt-Mari Ekholm
Eva Gosselman
Mats Hallor
Lars O Ericson
Adjungerad:
Karin Udenius, äldreombudsman
Övriga deltagare: Tjänstepersoner:
Daniel Karlsson utredare äldreförvaltningen, sekreterare KPR
Roger Jo Linder, t.f. avdelningschef avtal och marknad, äldreförvaltningen
Yvonne Jonsson, avdelningschefrådgivning och bistånd äldreförvaltningen
Utses att justera: Ewon Enqvist Paragraf 27-33
§27 Val av justerare och fastställande av justeringstid
Ewon Enqvist utses att jämte ordföranden justera protokollet. Protokollet justeras måndagen den 25 september i receptionen på Stationsgatan 12.
§28 Fastställande av föredragningslistan
Föredragningslistan godkänns enligt utsänt förslag.
§29 Godkännande av föregående protokoll
Föregående protokoll godkänns.
§30 Väntetider till särskilda boenden
Yvonne Jonsson informerar om väntetider till särskilda boenden:
Beslut om särskilt boende utgår från äldrenämndens riktlinjer och praxis. I år har behovet av särskilt boende ökat, med en stigande trend under januari-augusti.
Det är politiskt beslutat att den enskilde ska kunna önska boende och ett av de främsta önskemålen på boendet är geografisk närhet till anhöriga.
Kommunen kan hänvisa till att behovet kan tillgodoses av andra insatser, exempelvis hemtjänst. Om den enskilde vill överklaga är äldreförvaltningen behjälplig med information och stöd.
Erik Pelling konstaterar att av de totalt 689 ansökningarna är det en hög andel som får bifall. Vad vet man om de personer som inte ansöker om boende och de som fått avslag inom demens, varför har de fått avslag?
Yvonne Jonsson svarar att för flertalet av de personer som fått avslag på ansökan om demensboende har bedömningen gjorts att behoven kan tillgodoses med andra insatser.
Av alla de som inte ansöker vill sannolikt många vara kvar hemma med hemtjänstinsatser. Det görs dock inga mätningar hos äldre som inte söker och kommunen har ingen statistik över detta.
UPS framhåller att det är missvisande att tala om kö till särskilt boende. Det är ju behovet som styr, snarare än folk som står i kö. UPS tillägger att man länge har efterfrågat en strategisk utbyggnadsplan.
Yvonne Jonsson svarar att förvaltningen internt kallar det för kö, men att det är riktigt att det alltid är behovet som styr.
Erik Pelling tillägger att kommunen kommer att att ta fram en strategisk lokalförsörjningsplan för vård och omsorg.
Ansökningar till särskilt boende från personer boenden i annan kommun
Frågor ställs i KPR om (det ekonomiska) ansvaret för personer boende i annan kommun som ansöker om särskilt boende i Uppsala kommun.
Yvonne Jonsson informerar om att Uppsala kommun inte har rätten att avslå ansökan från en enskild boende i en annan kommun om behov föreligger. Socialtjänstlagen tillförsäkrar att också äldre har rätt att flytta fritt. Detta skulle teoretiskt kunna innebära ökade kostnader om äldre boende i andra kommuner i betydligt högre grad ansöker om särskilt boende i Uppsala och skriver sig här, men i dagsläget är detta inte vanligt förekommande och det finns inga tecken på en sådan utveckling.
Trygghetsbostäder
UPS framhåller att de förtroendevalda behöver arbeta för att de statliga stöden till trygghetsbostäder blir kvar. Kommunen behöver även bli bättre på att informera allmänheten om vad trygghetsboende är.
UPS tillägger att man länge efterfrågat ett samlat grepp av kommunen i frågan och att man nu tolkar det som att kommunen tagit till sig detta. UPS anser att kön till trygghetsboenden bör vara samlad på ett ställe och hanteras av kommunens bostadsförmedling.
Yvonne Jonsson konstaterar att äldreförvaltningens Seniorguide får in en hel del samtal om trygghetsbostäder. Efterfrågan på mellanboendeformer som trygghetsboende finns och kön till trygghetsbostäderna är idag lång.
Karin Udenius framhåller att väldigt många frågor om trygghetsbostäder har inkommit till äldreombudsmannen sedan 2010. Köerna är otroligt långa och många av de som bor i trygghetsbostäder är otrygga. Det finns ofta en missuppfattning om att det i trygghetsbostäder finns personer tillgängliga i huset dygnet runt som ger trygghet.
Erik Pelling instämmer i denna bild om att många är oroliga och att trygghetsboendet inte är vad man väntade sig. Frågan om trygghetsbostäder har förts fram i mark- och exploateringsutskottet och plan- och byggnadsnämnden. Ambitionen är att kommunen ska utmana marknaden att hitta bra lösningar. När det gäller kön pågår diskussion mellan stadsbyggnadsförvaltningen och bostadsförmedlingen och bostadsförmedlingen är beredd på att ta över kön.
Planerad utbyggnad av särskilt boende i närtid
Yvonne Jonsson informerar: Ett vård- och omsorgsboende i Sala Backe har öppnat denna vecka. Inflyttning sker successivt och 36 platser öppnas till årsskiftet, resterande 36 platser senare. Äldreförvaltningens bedömning är att platserna på särskilt boende räcker i närtid, bedömningen är att det senare finns en överkapacitet om alla utbyggnadsplaner därefter förverkligas.
Förvaltningen kommunicerar därför med byggherrarna för att förbättra matchningen mellan utbudet och behovet av platser.
Roger Jo Linder informerar om att kommunens senaste överenskommelse gäller Sala Backe Plaza. Parterna har slutit avtal till den 31 juli 2018. Äldreförvaltningen kommer även att lägga in en beställning på ett boende i Storvreta som beräknas öppna 2020/2021.
Erik Pelling tillägger att den politiska viljan är att inkludera trygghetsbostäder i den bostadsutbyggnad som kommer att ske i Storvreta vid Pluggparadiset.
Roger Jo Linder informerar om att det i dagsläget finns planer bland olika byggherrar på en utbyggnad om 450 platser i vård- och omsorgsboende. Detta innebär att det finns risk för överetablering. Den övervägande delen av risken i denna överetablering står företagen för. Äldreförvaltningen har en bra dialog med SBF och byggherrama. En viss risk på marginalen för kommunen kan finnas i att personer boende på LOD-boenden flyttar till LOV-boenden. Denna risk bedöms dock som liten.
Björn Lind undrar om utbyggnaden inom särskilt boende även gäller personer inom omsorgsnämndens ansvarsområde samt vad skälet är till att personer tackar nej tiH erbjudande om boende.
Yvonne Jonsson svarar att den enskilde har rätt att önska tre boenden. Att man tackar nej beror oftast på att man vill ha ett specifikt boende rent geografiskt och boenden i tätort är generellt mer populära än boenden på landsbygden.
Roger Jo Linder svarar att utbyggnaden innefattar ett litet antal (enskilda) lägenheter för personer under 65 år som därmed finns inom omsorgsnämndens ansvarsområde.
Svårigheter för äldre personer med låga inkomster
UPS framhåller man upplever att det i praktiken finns en diskriminering främst mot äldre kvinnor med låg pension eftersom de inte har råd med det mest nödvändiga i vardagen. UPS undrar vidare om äldreförvaltningen möter denna verklighet i sitt arbete. UPS tillägger att det finns lite forskat om hushåll med låga inkomster och att kommunen behöver uppmärksamma denna fråga mer.
Yvonne Jonsson svarar att äldreförvaltningen möter personer med väldigt begränsade ekonomiska möjligheter i alla insatser som kommunen erbjuder, såsom resor till dagverksarnhet, matleverans, hemtjänstavgift etc. Oftast handlar det om äldre kvinnor som har svårt att få råd och som i vissa fall tackar nej till plats på särskilt boende för att hyran är för hög.
Erik Pelling tillägger att det är positivt att bostadstillägget höjs och att skillnaden i skatt mellan pensionärer och löntagare fasas ut. Kommunen ansvarar för bostadsförsörjningen och behöver hålla ner hyresnivåema så mycket som möjligt vid renoveringar, exempelvis i Eriksberg.
Kommunen har inrättat en hållbarhetsavdelning på kommunledningskontoret som bl.a. gjort en social kartläggning av kommunen, den s.k. sociala kompassen.
För mer information se bilaga 1.
§31 Fattigpensionärer i Uppsala kommun
Daniel Karlsson informerar om andelen pensionärer i Uppsala kommun som befinner sig under EU:s fattigdomsgräns.
För mer information se bilaga 2.
§32 Lägesrapport äldrevänlig stad
Roger Jo Linder informerar om nuläget för kommunens arbete med äldrevänlig stad:
För mer information se bilaga 3.
Omfattande medborgardialog genom rundabordskonferenser har nu genomförts. Äldreförvaltningen har nu ett väldigt stort material från konferenserna som nu ska sammanställas i rapporter, både på kommun- och stadsdelsnivå. Rapporterna ska vara klara den 15 oktober. Den 5 oktober ska även alla nordiska städer i nätverket för äldrevänlig stad träffas.
Harald Nordlund framhåller att frågan om våld är frånvarande i arbetet med äldrevänlig stad och att denna fråga borde uppmärksammas. Så länge våldet finns kan man inte tala om ett hållbart samhälle.
UPS konstaterar att man har haft en långtgående diskussion med politiken och försökt lyfta denna fråga. Ett seniorråd finns där bl.a. UPS och polisen ingår. UPS har länge tyckt att politiken inte tar upp denna fråga tillräckligt och att det ses som tabubelagt. Det är även viktigt att kommunens medarbetare är utbildade i att kunna bemöta situationer där man kan misstänka att våld förekommer.
§33 Sammanträdet avslutas
Ordförande Jan Ask avslutar dagens sammanträde i Kommunala Pensionärsrådet.