Plats och tid: KPR — Kommunala pensionärsrådet
Mötesrum: Mötesrum Stilla oceanen, Munin
2012-11-16, kl. 9.00-11.45

Beslutande ledamöter:
För äldrenämnden:
Ebba Busch Thor (KD), ordförande
Mats Hansén (M)
Kerstin Holmberg (S)
Caroline Andersson (S)

För UPS (Uppsala pensionärsföreningars samarbetsråd):
Percy Westerlund, vice ordförande
Roland Edwardsson
Sven-Olov Larsson
Ewon Enqvist

Ersättare:
För äldrenämnden:
Alf Hanslöf (FP)

För UPS:
Carin Unebrand

Övriga deltagare:
Adjungerad:
Karin Udenius, äldreombudsman
Henrik Juhlin, bostadsstrateg KLK
Rein Martinsson, bygglovschef KSU

Tjänstemän:
Inga-Lill Björklund, direktör för kontoret för hälsa, vård och omsorg
Lotta Engström, sekreterare, kontoret för hälsa, vård och omsorg
Tomas Odin, avdelningschef
Helena Thorén Lindkvist, kommunikatör

Utses att justera:
Percy Westerlund  Paragraf 61-69

§61 Val av justerare och fastställande av justeringstid

Percy Westerlund utses att jämte ordförande justera dagens protokoll.
Justeringstid bestäms till tisdag 20 november kl 13.45 på våning 4, Lokföraren, Stationsgatan 12.

§62 Fastställande av föredragningslista

Efter att tillägg gjordes under anmälningsärenden, uppdatering utifrån UNT:s annons angående Konvaljens hemvård och städ, fastställs föredragningslistan enligt utskickat förslag.

§63 Genomgång av föregående protokoll

Värdighets garantin gäller från 1 januari 2013.
Protokollet godkänns och läggs till handlingarna.

§64 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Inga-Lill Björklund presenterade sig och visade därefter en sammanfattande översikt av den samverkan som finns mellan kommun-landsting. Arbetet har pågått i många år i alla kommuner och landsting och skillnader finns. I Uppsala fungerar samverkan med landstinget bra och förutsättningar finns. Det har blivit ännu tydligare att det behövs gemensamma verksamhetsplaner t ex. Ett arbete pågår med Öppna jämförelser som SKL och länsstyrelsen tagit fram.

Det finns en tjänstemannaberedning mellan kommun och landsting, TKL.

Ebba Busch, ordförande, tillägger att det politiska samtalet behöver bli bättre och tydligare. Det handlar ofta om stora tunga frågor och efter överenskommelser blir det då styrning från två håll.

Länsberedningen behöver en bredare representation än den som är idag.
Lokalt måste vi bli överens om vad vi ska åstadkomma.

Långsiktigt förbättringsarbete:

  • Mobil hemvårdsenhet, mobilt hembesöksteam
  • Mellanvårdsplatser diskuteras, vi måste komma överens om vad som ska gälla
  • Fallprevention
  • Direktinläggningar

Sven-Olov Larsson: hur fungerar det i verkligheten när det gäller fallprevention? En skrivelse har skickats till Ebba Busch där UPS föreslår att man skulle kunna dela ut broddar till alla äldre, är gatu- och sarnhällsmiljönämnden med i diskussionerna?

Karin Udenius: när det gäller direktinläggningar, vad görs för att “ej hamna på akuten”?
Ebba Busch förklarar att det är meningen att det i journalen skall stå om patienten skall direkt till någon annan avdelning/klinik än akuten. Det individuella behovet ska gälla.

Caroline Andersson: Hur ser du på Öppna jämförelser? Hur ser kontoret på detta och det resultat som redovisades 2011 där Uppsala kommun får röd flagga på flera saker? Känner Uppsala igen sig?
Inga-Lill Björklund: det har inte funnits några Öppna jämförelser tidigare så det är jättebra att det nu finns men ett fortsatt arbete krävs. Ett analysarbete pågår tillsammans med landstinget där vi måste bli överens om vad siffrorna står för.

Kerstin Holmberg: samarbetet mellan kommun och landsting har pågått i ca 50år och det är väldigt olika språk och kulturer i dessa. Hur är detta i Uppsala?
Inga-Lill Björklund: vi lär oss hela tiden av varandra när det gäller kulturskillnader, vi har inte samma budget och vi talar olika språk men vi ska arbeta för att ha samma målbild och vi ska vara överens.

Kerstin Holmberg: när mellanvårdsplatserna tidigare har diskuterats sas det att det var landstingets problem?
Inga-Lill Björklund: vi är delaktiga i diskussionen att ta fram en gemensam definition av mellanvårdsplatserna. Vilket ansvar ska vi i kommunen ha? Korttidsplatser diskuteras också i sammanhanget.

Ebba Busch: vi måste vara med i diskussionen om definitionen av mellanvårdsplatserna och presidierna arbetar med frågan. Kommunen står positiv om det löser problem vi redan har.

Percy Westerlund: tjänstemännen har tidigare kommit överens men när det kommer till politiken så är det inte alltid så. Politiken måste göra upp med tjänstemännen så att alla hört samma saker.

Sven-Olov Larsson: ingen verkar veta idag hur det ser ut när svårt sjuka äldre bollas mellan hemmet och avdelningar på Akademiska.
Inga-Lill Björklund: det finns ett fungerande samarbete. Är det en kartläggning av situationen som efterfrågas så får kontoret återkomma om detta.
Ebba Busch: avstämningen måste bli tydligare inför vilka frågor KPR vill ha svar på.

Ewon Enqvist: individerna multisjuka äldre skulle behöva en genomgång av t ex mediciner var 3:e år.
Ebba Busch: kommunen vill trycka på hos landstinget när det gäller t ex läkemedelsgenomgångar, 1 gång/år eller vid behov. Detta står i våra dokument.

Percy Westerlund: det finns bra utställning av broddar m m på Trafiksäkerhetsinformationen, tidigare Stadshuset.

§65 Boende

Kommunens bostadspolitik – Henrik Juhlin, bostadsstrateg, kommunledningskontoret Uppsala har i dagsläget tredje plats när det gäller starkast fastighetsmarknad. Ca 1000st bostäder ska börja byggas 2012. Ca 7000 byggrätter finns i Uppsala kommun, 12% av dem är överklagade. Uppsala kommun vill få in fler aktörer på marknaden.

En presentation visades som kommer att skickas med protokollet.

Sven-Olov Larsson: hur är kopplingen med trafikplaneringen när det gäller ökningen av mängden bostäder/bilar?
Henrik Juhlin: det är integrerade processer, närområdet ska ha det de boende efterfrågar.

Caroline Andersson: hur ser det ut när man ser på bostadsbristen för de som har bostadssociala problem, studenter, pensionärer och unga vuxna?
Henrik Juhlin: det finns väldigt många aktörer i Uppsala, 28 st. Man försöker mildra genom olika portaler på nätet, för studenter t ex.

Caroline Andersson: Hur ser kommunen på kooperativa hyresrätter (boende med trygghetsbostäder t ex)? Vad menade du med “hävstångseffekten”?
Henrik Juhlin: en prisdifferentiering av mark finns. Med hävstångseffekten menas att genom bostadspolitiska strategier möjliggörs för nya aktörer att komma in på marknaden. Detta gäller större områden där flera aktörer ska komma överens om hur byggandet av kvarteret skall ske. Det finns idag 8 nya bostadsföretag i Uppsala.

Alf Hanslöf: hur ser kommunen på att många äldre måste flytta in till Uppsala då det ej byggs några lägenheter på landsbygden? Det finns områden som stoppar bebyggelsen främst då det gäller vatten och avlopp.
Karin Udenius, äldreombudsman: frågan kommer ofta upp om varför det inte byggs några lägenheter på landsbygden? Vad finns det för lagar när det gäller tillgängligheten vid nybyggnationer? Ofta får kommunens Bostadsanpassningsenhet gå in och göra det enklare för individen att kunna leva där.
Henrik Juhlin: problem finns för att kunna bygga på landsbygden, vattenfrågan t ex som är väldigt kostsam att bygga ut. Kommunen måste visa på för marknaden vilka områden som finns på landsbygden. Tillgänglighetsfrågan får Rein Martinsson svara på.

Mats Hansén: inspirationen, var kommer den ifrån?
Henrik Juhlin: från Europa, vi har inte byggt stad på länge och det är nya tider och nytt tänk.

Sven-Olov Larsson: var finns de äldre i planeringen? Finns kartläggning?
Henrik Juhlin: de finns med, en marknadsanalys håller på att tas fram kopplat till den nya bostadsmarknaden i Uppsala.

Ebba Busch avslutar med att KPR vill se en återkoppling i de frågor som uppkommit under dagen.

Tillgängligheten i äldre bostadsområden – Rein Martinsson, bygglovschef KSU Kommunen har satsat mycket på VA (vatten och avlopp) ut mot Gunsta/Länna och Storvreta.

När det gäller tillgängligheten så kom en ny lag där alla tidigare bör-krav nu är ska-krav. Bygglov beviljas inte om inta ska-kraven är uppfyllda. Bostäder ska vara tillgängliga för alla. Lagarna måste följas.
Vid omfattande renoveringar i äldre områden ska de nya lagarna gälla. Tillgängligheten ska anpassas.
En tillsyn görs för att titta på enkelt avhjälpta hinder. En stor besiktning av Kungsgatan planeras där man tittar på alla dörrar och alla steg, mätningar görs.

Ebba Busch: kan man tipsa om var tillsyn bör göras? Till exempel flyttkedjan: äldre personer bor i stora lägenheter högst upp i fastigheter utan hiss och som vill flytta till mindre. Rein Martinsson: allt som anmäls tittar Tillsynsenheten på. När det gäller flyttkedjan från äldre fastigheter så är det många gånger hiss som saknas. För många blir det inte ett billigare boende när de flyttar men tillgängligheten blir bättre.

Karin Udenius: vad tittar man på när det gäller tillgängligheten?
Rein Martinsson: t ex att personer i rullstol ska kunna ta sig in och ur huset, de ska kunna byta till en inom-/utomhusrullstol, kunna ladda den mm. Detta gäller studentbostäder också.

Karin Udenius: Valthorns vägen i Gottsunda centrum har idag gångar inomhus och dessa planeras att försvinna, vem bestämmer detta?
Rein Martinsson: fastighetsägaren bestämmer. Det finns inga lagar som säger att man måste kunna gå inomhus. Kommunen får inte ha högre krav än vad lagen säger.

Kerstin Holmberg: när det gäller arbetet med anpassning för synskadade, tittar man på belysningen inomhus? Det står ingenstans om belysning. Hur får man in detta som ett ska-krav? Rein Martinsson: belysning är inget krav, inte inne i lägenheterna. Lagboken gäller – kommunen får inte ställa högre krav.

Sven-Olov Larsson: tillgängligheten i äldre bostadsområden, en inventering bör göras på hur det faktiskt ser ut.
Rein Martinsson: det är svårt att lösa tillgängligheten i gamla vackra hus. Det finns många estetiska aspekter där funktionella lösningar måste göras. Kompromisser görs men ska-kraven finns.
Ebba Busch: KSU har inget aktivt uppdrag att se över hur det ser ut i äldre bostadsområden. Att hyrorna är höga beror många gånger på att alla ska-krav uppfyllts. Det är svårt för många äldre att byta ner sig till en dyrare, mindre lägenhet.

Ewon Enqvist: rullstolar i trapphusen – vad säger brandmyndigheten? På Kvarngärdet har Uppsalahem byggt ramper vid ingångarna medan Rikshem har trapporna kvar vid sina ingångar? Rein Martinsson: utrymmen ska skapas vid nybyggnation.
På Kvarngärdet måste det finnas andra vägar som är tillgängliga. Fastighetsägaren får bestämma själva hur detta ska se ut. Kommunen kontrollerar lägsta krav.

Uppsalahem går ut och säger att alla nya lägenheter byggs enligt de nya lagarna.

Percy Westerlund: kommunen går in och anpassar lägenheter i bl a Uppsalahem men fastighetsägaren får ej vetskap om detta? Detta är ett problem för dem.
Rein Martinsson: kommunen får inte kräva detta. De som gör bostadsanpassningen måste hitta en lösning på problemet.
Helena Thorén Lindqvist: de individuella bostadsanpassningarna ska tas bort när individen flyttar.

§66 Vad händer kommunala pensionärsrådet efter 1 januari 2013

Ebba Busch berättar att alla nämnder svarat och att KS bordlade ärendet på senaste sammanträdet. Det som nu diskuteras är om två KS-representanter måste sitta i alla råd. Vissa av råden ska ha KS som “ägare”. Innan jul kommer beslut om vad som ska gälla 2013. Gatu- och samhällsrmljönämnden bör vara representerad i KPR. Äldrenämnden ska välja två representanter. UPS ansvarar för sina – lika många som tidigare. Ska det vara skillnad på ordinarie/ersättare eller ska alla vara ledamöter? Det kommer att bli fler representanter.

Roland Edwardsson: UPS tycker att KPR fungerar mycket bra med äldrenämndens ordförande och sekreterarskap från kontoret.
Ebba Busch: UPS har ju lämnat remissvar men rutinerna kring KPR ska bli bättre.

Percy Westerlund: KS bör stå kvar som “ägare” för att det ska bli tryck på övriga nämnder. Det blir ett tydligare ställningstagande.
Ebba Busch: beslut tas av KS.

§67 Uppdatering utifrån UNT:s annons angående Konvaljens hemvård och städ

Tomas Odin berättar hur kontoret skött förfarandet av den ansökan Konvaljens hemvård och städ lämnade in i november 2011 och som de fick avslag på sju månader senare. Avtalsuppföljning gjordes i november där brister fanns gällande dokumentationsgranskning bland annat. Inga åtgärder gjordes på de brister som fanns.
Det förfrågningsunderlag som äldrenämnden tagit beslut om gäller.

Caroline Andersson: om nytt företag ansöker om att utföra service och omvårdnad, hur gör man som ny?
Tomas Odin: efter att ansökan inkommit till kontoret sker en godkännandeprocess som visar hur företaget skall driva sin verksamhet. Kontoret har som mål att inom två månader gå ut och göra en uppföljning.

Caroline Andersson: detta är ännu ett mindre företag som går i konkurs, det visar sig att det är svårt för de mindre att klara sig på marknaden. Det känns inte tryggt att dessa utför de kvalificerade arbetsuppgifter som de äldre behöver.

Ebba Busch: en översyn sker av förfrågningsunderlaget. I september fick kontoret i uppdrag av nämnden att se över denna, bland annat att kontoret ska ha en mer konsultativ organisation. I det stora hela fungerar LOV mycket bra.
Tomas Odin informerar om att inga nya ansökningar behandlas just nu – detta är fryst just nu.

Anmälningsärende: Socialstyrelsens verksamhetstillsyn på Svartbäcksgården
Tomas Odin informerar om att Socialstyrelsen gjorde en oanmäld tillsyn på Svartbäcksgården.
Brister fanns gällande genomförandeplaner.

Ebba Busch menade att det är ovanligt att Socialstyrelsen skickat detta till KPR, liknande ärenden ska inte tas här utan i äldrenämnden.
Percy Westerlund menar att alla ärenden ska gå till KPR innan de kommer till nämnd.

§68 Allt ljus på Uppsala

Helena Thorén-Lindkvist berättar att guidade turer för seniorer har genomförts av HVK och kommunen bekostar guiderna och annonseringen och två personal från kontoret är med varje gång. Tyvärr har det visat sig att i broschyren står fel tid och plats men rätt information står i annonserna.

Inga bussturer anordnades i år då vi inte kunde leva upp till de förväntningar som fanns.

§69 Sammanträdet avslutas

Ebba Busch avslutar med att skarpa medskick skall göras till KSU efter dagens möte angående bostäder. Hur lär vi våra andra nämnder?

På äldrenämndens kommande möte tas bland annat föreningsbidragen upp, boendeplanen och förfrågningsunderlaget.

Ordförande avslutar därmed dagens sammanträde i kommunala pensionärsrådet.