> Ladda ner som PDF-fil

Plats och tid:
KPR — Kommunala pensionärsrådet
Mötesrum: Stora salen, Träffpunkten Storgatan 11, 2016-09-23, kl. 09.00-12.00

Ordinarie ledamöter: Förtroendevalda:
Erik Pelling (S), kommunstyrelsen, ordf. KPR
Jonas Segersam (KD), kommunstyrelsen
Stefan Hanna (C), äldrenämnden
Monica Östman (S), äldrenämnden
Björn Lind (V), omsorgsnämnden
Birgit Moberg (S), idrotts- och fritidsnämnden
Elisabeth Ståhle (MP), kulturnämnden
Ian Engblom Wallberg (KD), gatuoch samhällsmiljönämnden

Ordinarie ledamöter: För UPS (Uppsala pensionärsföreningars samarbetsråd):
Jan Ask, vice ordförande
Sven-Olov Larsson
Ewon Enqvist
Roland Edwardsson

Ersättare: För UPS:
Karin Näslund-Westman
Eva Gosselman
Britt-Mari Ekholm

Övriga deltagare: Tjänstepersoner:
Åsa Markström,  avdelningschef, äldreförvaltningen
Daniel Karlsson utredare äldreförvaltningen, sekreterare KPR
Ingrid Lembke von Scheele, stadsbyggnadsförvaltningen, § 28

Utses att justera:
Britt-Marie Ekholm  Paragraf: 21-31

§21 Val av justerare och fastställande av justeringstid

Britt-Marie Ekholm utses att jämte ordföranden justera protokollet. Protokollet justeras måndagen den 3 oktober i receptionen på Stationsgatan 12.

§22 Fastställande av föredragningslistan

Föredragningslistan godkänns enligt utsänt förslag med följande undantag: Punkt 9 “Boende, tillgänglighet och kvarboende för kommunens seniorer” utgår.

§23 Genomgång av föregående protokoll

Föregående protokoll gås igenom och godkänns.

§24 Rapport från nämnd

Punkt utgår, rapport från KS ges på nästkommande sammanträde.

§25 Information från UPS

Jan Ask informerar:

UPS har ratt en inbjudan av polisen om att bilda ett seniorråd/äldreråd och ett sådant råd har nu inrättats. Bakgrunden till detta har framför allt varit äldres känsla/upplevelse av brottslighet riktad mot just äldre. Detta råd kommer att träffas regelbundet.

Hos polisen fick UPS även en föredragning om situationen gällande brott mot äldre. Något som är särskilt viktigt att uppmärksamma är våld i nära relationer bland äldre. Det kan ex. handla om fysiskt/psykiskt/ekonomiskt våld som make/maka,  barn och barnbarn riktar mot äldre närstående. Här har både biståndshandläggare och hemtjänstpersonalen en viktig roll i att uppmärksamma detta.

Åsa Markström svarar att kommunen blivit bättre på att upptäcka våld i nära relationer riktat mot den äldre åldersgruppen och att kommunens medarbetare utbildas i detta. Arbete pågår och kommer att fortgå i samverkan med socialförvaltningen i frågan.

§26 Ekonomiska möjligheter för äldre kvinnor att efterfråga nybyggda hyreslägenheter

Daniel Karlsson, äldreförvaltningen informerar:

För mer information se bilaga 1.

UPS framhåller att det ekonomiska glappet mellan män och kvinnor har ökat och att åldrandet i hög grad kan betraktas som enjämställdhetsfråga. Den bild som framkommer i presentationen stämmer också överens med den bild som UPS har sedan tidigare. Många äldre kvinnor ligger på gränsen till skälig levnadsnivå, även när bostadstillägg inkluderas i inkomstberäkningen.

Bostadstillägg är således helt nödvändigt för att en äldre kvinna ska kunna flytta till en nybyggd

mindre lägenhet. Samtidigt behöver man också komma ihåg att skälig levnadsnivå inte är detsamma som god levnadsnivå.

Erik Pelling svarar att det är dyrt att bygga nytt och att omfördelande insatser via nationell nivå är nödvändigt.  På lokal nivå kan kommunen  framför allt se till att det byggs många bostäder.

Monica Östman tillägger att flyttkedjoma är problematiska då det nästan alltid är billigare att bo kvar i befintlig (ofta redan avbetald) bostad  än att flytta in i nytt.

§27 Markupplåtelse för vård- och omsorgsboenden/samverkan mellan äldrenämnden och plan- och byggnadsnämnden i frågan

Daniel Karlsson,  äldreförvaltningen informerar:

För mer information se bilaga 2.

UPS undrar hur situationen ser ut på landsbygden.

Monica Östman svarar att efterfrågan på lägenheter i vård- och omsorgsboende är lägre på landsbygden/övriga tätorter än i Uppsala stad. I framtiden behöver olika boendelösningar övervägas, exempelvis genom att samlokalisera vård- och omsorgsboenden med trygghetsboenden.

Erik Pelling tillägger att kommunen har planmonopolet och att när kommunen också äger marken är möjligheterna ännu större att styra vad som byggs. Kommunen arbetar på att förbättra processen ytterligare. Det är även viktigt att jobba med åtgärder för att minska behovet av vård­ och omsorgsboende.

§28 Vad görs för att förbättra framkomligheten och säkerheten för gående på stadens trottoarer

Ingrid Lembke  von Scheele informerar:

För mer information  se bilaga 3.

UPS ställer bl.a. följande  frågor/synpunkter:

Är det tydligt var snabbcykelledema börjar och slutar så att cyklister vet var man måste minska hastigheten?

De kombinerade gång- och cykelövergångsställena är inte markerade och separerade tillräckligt. Dessutom måste övergångsställena vara utformade också för rullstolsburna och för personer med rollatorer.

Hur säkerställer och följer kommunen upp framkomligheten vid tillfälliga ombyggnader, ex. vägbyggen?

Ingrid Lembke von Scheele ger följande svar:

Alla har rätt att cykla i sin egen takt på snabbcykellederna. Dessa cykelleder ska vara orangemarkerade för att tydliggöra att det just är en snabbcykelled.

Övergångsställen ska vara anpassade både för rullstol och för cykel. Separeringen av övergångsställen görs främst genom s.k. “sockerbitar” som visar var cykelöverfart ska ske.

Besiktningsmän ska finnas för detta. Brister har funnits och frågan har lyfts för att öka kontrollen.

§29 Vilket inflytande har kommunen i kollektivtrafiknämnden

Erik Pelling informerar:

Erik är ersättare i kollektivtrafiknämnden och bevakar framför allt Uppsalaperspektivet i nämnden. Det finns även formell samverkan (samverkansavtal och samverkansgrupp) mellan kommunen och UL i kollektivtrafikfrågorna. Kommunen och UL har ett gott samarbete, men det är svåra avvägningar och prioriteringar som måste göras.

UPS svarar att UPS och dess medlemsföreningar har haft synpunkter på linjesträckningen för det nya stadsbusslinjenätet. Den nya linjesträckningen är problematiskt för personer med gångsvårigheter och kraven från Uppsala kommun är för svaga för att säkerställa goda villkor för denna målgrupp.

Ett annat problem i kollektivtrafiken är att busschaufförerna kör iväg för snabbt och bromsar häftigt. Kollektivtrafiken är också planerad utifrån studerandes och arbetande personers behov, medan äldres villkor inte beaktas i någon större grad.

Erik Pelling svarar att den samverkan kommunen och UL har behöver utvecklas ytterligare. Den enskildes upplevelse av färden är viktig och det pressade tidsschemat skulle kunna vara en förklaring till varför resorna blir ryckiga och inte alltid svarar mot äldres behov.

§30 Lägesrapport äldrevänlig stad

Åsa Markström, äldreförvaltningen informerar:

För mer information se bilaga 4.

UPS framhåller att det är mycket positivt att arbetet nu är igång och att det är bra att KPR fungerar som referensgrupp i projektet. UPS tillägger att man dock hade hoppats att KF uppmärksammat äldrevänlig stad lite mer, som det unika projekt det är.

§31 Sammanträdet avslutas

Ordförande Erik Pelling avslutar dagens sammanträde i Kommunala pensionärsrådet.