Plats och tid: KPR — Kommunala pensionärsrådet
Mötesrum: Lokföraren, Bergius
2013-12-05, kl. 15.00-17.55
Ordinarie ledamöter:
Förtroendevalda:
Mats Hansén (M), äldrenämnden, ordförande
Caroline Andersson (S), äldrenämnden
Dick Jansson (S), kulturnämnden
Ali Akis (V), idrotts- och fritidsnämnden §33-39
För UPS (Uppsala pensionärsföreningars samarbetsråd):
Percy Westerlund, vice ordförande
Roland Edwardsson
Sven-Olov Larsson
Ersättare:
För UPS:
Margret Kihlén
Carin Unebrand
Mats Hallor
Övriga deltagare:
Adjungerad:
Karin Udenius, äldreombudsman
Tjänstemän:
Inga-Lill Björklund, direktör HVK
Daniel Karlsson, sekreterare HVK
Carina Kumlin, avdelningschef HVK § 33-39
Thomas Österberg, tillgänglighetssamordnare HVK § 35
Gert Karlsson, uppsökande handläggare HVK § 34
Per-Anders Öhman, uppsökande handläggare HVK § 34
Christoffer Nilsson, stabschef KLK § 36-37
Utses att justera:
Mats Hallor Paragraf 30-39
§30 Val av justerare och fastställande av justeringstid
Mats Hallor utses att jämte ordföranden justera protokollet. Justeringstid bestäms till tisdag 17 december kl. 07.45 i receptionen, plan 4, Stationsgatan 12.
§31 Fastställande av föredragningslistan
Föredragningslistan fastställs med följande ändringar:
Punkt 10 ”Mötestider” utgår p.g.a. ordinarie ordförandes frånvaro.
§32 Genomgång av föregående protokoll
Föregående protokoll gås igenom.
UPS ger följande kommentarer på protokollet:
De kommande planerade förändringarna i färdtjänsten ex. för sjukresor behöver komma upp tidigt för information i KPR.
Rapport från övriga nämnder gällande aktuella frågor som berör äldre bör läggas till som en stående punkt på dagordningen framöver. Dessutom åligger det varje förtroendevald ledamot att återrapportera till sin nämnd de ärenden som behandlats i KPR och som har anknytning till respektive nämnds ansvarsområde.
Mats Hansén svarar att rapport från nämnder läggs till som en stående punkt på dagordningen från och med nästa sammanträde.
§33 Äldres läkemedelsbehandling i kommunen
Carina Kumlin HVK informerar:
HVK har kontaktat Christina Mörk på läkemedelskommittén som medger att det stämmer att Uppsala ligger högre i läkemedelsförskrivning jämfört med riksgenomsnittet, något som bland annat beror på mer förskrivning p.g.a. Akademiska, vilket man måste ta med i beräkningen när man jämför med andra kommuner. I den nationella satsningen för bättre liv för mest sjuka äldre ser man dock en minskning av förskrivningen för Uppsala kommun. Christina Mörk kan bjudas in till nästa KPR-möte för att ge en mer utförlig bild av hur statistiken ser ut för Uppsala.
§ 34 Årsrapport uppsökande hembesök
Gert Karlsson, och Per-Anders Öhman, uppsökande handläggare på sektionen för information och bostadsanpassning informerar om förra årets rapport för den uppsökande verksamheten:
Huvuduppdraget för den uppsökande verksamheten är att etablera kontakt med personer 80 år och äldre. Verksamheten startade 2006 och har sammanställts i en årsrapport varje år.
De uppsökande handläggarna tar kontakt genom utskick av brev där man erbjuder telefon- och besökskontakt. 2012 etablerade man kontakt per telefon med 4 461 personer varav 719 var 80 år och resterande äldre än 80 år. De flesta man har kontakt med är nöjda med att få information via telefon och brevutskick och att man har möjlighet att själv ta kontakt med den uppsökande verksamheten om man så önskar. Kontakt tas med alla som är 80 år och äldre i ordinärt boende, förutom de som har hemtjänstinsatser. Om personen i fråga avböjer kontakt ställs alltid frågan om personen medger återkontakt senare.
Under 2012 har tyngdpunkten i rapporten legat på hinder i vardagen och det är därför lite oroväckande att det inte hänt så mycket på området. Bl. a. har många äldre bekymmer med den digitala tekniken, framför allt de allra äldsta, vilket leder till ökat utanförskap och digital isolering.
Karin Udenius framhåller att rapporten är bra och intressant och att den har många paralleller till äldreombudsmannens upplevelser i vardagen och äldreombudsmannens skrivna, men ännu ej publicerade, årsrapport.
UPS framhåller vikten av att skaffa fördjupade kunskaper kring de personer man inte får kontakt med och att man tittar på förklaringar till varför så sker. Det kan finnas många skäl till att man tackar nej, ex. språkbarriärer, att man inte tycker att man behöver hjälp etc.
Per-Anders Öhman och Gert Karlsson svarar att det första en person säger som inte vill ha kontakt är oftast att man inte behöver hjälp. Det är därför viktigt att förklara vad den uppsökande verksamheten innefattar. Språkbarriärer kan i viss mån övervinnas genom att handläggarna genom kommuninvånarregistret kan se varifrån personer kommer och sedan skicka information på flera språk än svenska. En orsak till att man inte kommer i kontakt med vissa personer är att de kan vara skrivna på en adress som de inte befinner sig på. Det finns även gränser för hur långt man kan gå i sökandet efter enskilda personer.
§ 35 Tillgänglighetsinventering
Thomas Österberg tillgänglighetssamordnare informerar:
Tillgänglighetssamordnaren har som uppdrag att samordna nämndernas tillgänglighetsarbete.
Samhället har blivit mer och mer tillgängligt, bl.a. genom nya lagar, borttagande av hinder i vardagen och krav från intresseorganisationer och politiska företrädare att driva på arbetet.
I Uppsala har nyligen nya riktlinjer för stadsmiljön tagits fram och utbildningsdagar/insiktsutbildning för kommunens snöröjare anordnats.
UPS framhåller kommunens ansvar för att säkerställa tillgängliga bostäder och boendemiljöer för äldre och undrar om kommunen ex. säkerställer att det finns en affär i närheten av bostäderna.
Samtidigt kan det vara problematiskt om servicen är så väl utbyggd att affärer konkurrerar ut varandra. UPS efterlyser en ordentlig tillgänglighetsinventering för att öka kunskaperna hur och var de äldre bor och för att underlätta det fortsatta opinionsarbetet i frågan. Dessutom behöver miljöerna kring själva boendena ordnas så att de är tillgängliga.
Thomas Österberg svarar att man i detaljplaneprocessen planerar in affärsytor men att det sedan är marknadsaktörer som bygger och att kommunen inte följer upp eller styr vad som händer senare. Närhet till service regleras inte av kommunen. För kommunen är omgivningen kring bostäderna lättare att åtgärda än själva bostadsbeståndet. Kommunen äger mycket mark och skulle kunna göra mycket i denna fråga.
När det gäller själva bostäderna har kommunen små möjligheter att påverka direkt. Det finns exempel på mängder av insatser som skulle behöva göras men i dagsläget finns inte den lagliga möjligheten till generella bostadsanpassningar. Det kan dock finnas vägar runt lagstiftningen och den nyligen startade kommunala kvarboendegruppen tittar på vilka lösningar som är möjliga.
Det finns även en rapport från Luleå kommun och Hjälpmedelsinstitutet, som bifogas till protokollet, som belyser denna problematik.
Caroline Andersson tillägger att underlag med beskrivning av problematiken i lagstiftningen bör tas fram om denna utgör ett hinder för att göra det man skulle behöva göra för tillgängliga boendemiljöer. Detta skulle sedan lokala politiker i Uppsala kunna använda för att driva på nationella politiker i frågan.
§36 IVE-processen 2015-2018
Christoffer Nilsson KLK informerar:
IVE-processen har setts över vilket har inneburit ett nytt arbetssätt och modifikationer av processen. Grundtanken är att involvera nämnder, styrelser, bolag och kontor tidigare i samverkan och beredning. Syftet är att därigenom bereda och bygga en budget underifrån och arbeta tillsammans i en mer sammanhållen budgetprocess.
Den modifierade IVE-processen innebär även ett tydligare fokus på målstyrning och nyckeltal för att sätta Uppsala kommun i ett sammanhang i förhållande till övriga riket. Processen möjliggör för den politiska oppositionen att under tre veckor arbeta fram ett motförslag till IVE.
UPS påtalar att man tycker att de demokratiska inslagen i processen är otillräckliga.
KPR ska ha rätt att yttra sig men under tidigare år har möjligheten till detta varit begränsad. UPS har därför endast kunnat lämna synpunkter i ett sent skede i processen vilket inneburit att man inte kunnat påverka IVE:n som helhet.
Caroline Andersson framhåller att synpunkter kan framföras direkt till äldrenämnden eller till KPR:s ordförande i sin roll som kommunalråd som då har ansvaret att ta med sig synpunkterna i den fortsatta processen. KPR bör även ha möjlighet att ge inspel till IVE:n och man behöver återkomma till hur detta kan utformas på bästa sätt.
Att IVE-processen förändras är positivt då inriktningsmålen och uppdragen varit svåra att följa upp och koppla till nämndernas uppdragsplaner.
Christoffer Nilsson tillägger att IVE:n inrymt ett stort antal inriktningsmål som inte varit optimalt formulerade. Formuleringarna av inriktningsmålen görs nu i den gemensamma processen och målet är att reducera antalet mål och göra dem mer inkluderande.
§37 Ny kommunal organisation
Christoffer Nilsson KLK informerar om den pågående organisationsöversynen:
Uppdraget är uppdelat i två delar, kontor och nämnder och översynen av nämnderna har ännu inte påbörjats.
Organisationsöversynen av kontoren fokuserar framför allt på att analysera hur resursfördelningen ser ut och hur denna kan göras mer optimal. Det handlar främst om att titta över hur man kan hitta gemensamma arbetssätt och samordning för vissa stödprocesser/stödfunktioner. I dagsläget är många av dessa funktioner bemannade av en nyckelperson och därför sårbara.
Organisationsöversynens styrgrupp består av stadsdirektören och förvaltningschefer. Översynen kommer att ske inom befintliga ramar och syftar i första hand till att öka effektiviteten, inte till att sänka kostnaderna. Kommunens myndighetsutövande funktioner berörs inte av översynen.
UPS framhåller att man är positiv till att man nu ser över kommunens organisation. UPS tillägger genom Roland Edwardsson som haft tillgång till direktiven sitt beklagande av att det i dessa direktiv framfördes, att nuvarande styrmodell skall bevaras.
§38 Upprustning Stadsträdgården
UPS informerar om en artikel i UNT angående upprustningen i Stadsträdgården. Att Stadsträdgården rustas upp är bra men i artikeln nämndes inte något om äldres situation. KPR behöver därför säkerställa att man i upprustningen även inkluderar äldreperspektivet, konkret ex. genom aktivitetsplatser för äldre.
§39 Sammanträdet avslutas
Ordförande Mats Hansén avslutar dagens sammanträde i Kommunala pensionärsrådet.