Plats och tid: KPR — Kommunala pensionärsrådet
Mötesrum: Lokföraren, Aspen
2013-03-05 kl. 16.00- 18.30
Ordinarie ledamöter: Förtroendevalda:
Ebba Busch Thor (KD), KS/äldrenämnden, ordförande
Caroline Andersson (S), äldrenämnden
Dick Jansson (S), kulturnämnden
Ali Akis (V), idrotts- och fritidsnämnden
Jessica Nettelblad (FP), gatu- och samhällsmiljönämnden
Ordinarie ledamöter: För UPS:
Percy Westerlund, vice ordförande
Roland Edwardsson
Sven-Olov Larsson
Ewon Enqvist
Ersättare: För UPS:
Majvor Fredin
Margret Kihlén
Mats Hallor
Övriga deltagare: Tjänstemän:
Inga-Lill Björklund, direktör HVK
Daniel Karlsson, sekreterare HVK
Maria Ahrgren, kvalitetsutvecklare HVK
Sten Bernhardsson, direktör KTK § 1-3
Annika Strömberg, kulturstrateg KTK § 1-3
Ingrid Lembke von Scheele, trafikplanerare KSU § 1-4
Nina Gustafsson Hassaine, utredare KSU § 1-4
Utses att justera:
Roland Edwardsson Paragraf: 1-8
§1 Val av justerare och fastställande av justeringstid
Roland Edwardsson utses att jämte ordföranden justera protokollet. Justeringstid bestäms till tisdag 19 mars i receptionen, plan 4, Lokföraren.
§2 Fastställande av föredragningslista
Föredragningslistan fastställs enligt utskickat förslag.
§3 Biblioteksfrågan
Sten Bernhardsson och Annika Strömberg informerar:
Kulturnämnden har ett brett uppdrag gällande kultur för alla och har ett särskilt ansvar för kultur riktat till vuxna och professionell kultur, samt bidragsgivning inom kulturområdet.
Biblioteksuppdraget är ett stort uppdrag som innefattar omkring hälften av nämndens budget. Uppdraget innefattar stadsbiblioteket och stadsdelsbiblioteken samt uppsökande biblioteksverksamhet, ex. biblioteksbussar och ”boken kommer”. Under tidigare år fördes den uppsökande biblioteksverksamheten över från kulturnämnden till äldrenämnden. Ansvaret för denna verksamhet har nu äter flyttats tillbaka till kulturnämnden.
Sven-Olov Larsson undrar hur biblioteksservicen på vård- och omsorgsboenden kommer att bli jämfört med tidigare.
Annika Strömberg svarar att bokvagnen kommer att ingå framöver· på värd- och omsorgsboenden och att servicen knyts till en överenskommelse mellan boende och bibliotek anpassat till respektive boendes behov. Förutsättningar finns för att servicen kan bli bättre och pengarna till denna service är oförändrade jämfört med tidigare.
Ewon Enqvist undrar hur man rent praktiskt får böcker hemsända till eget boende.
Annika Strömberg svarar att man tar kontakt med stadsbiblioteket och får boklåda hemsänd. Denna kontakt tas en gång per månad.
Percy Westerlund framhåller att det borde finnas biblioteksbussar över hela Uppsala tätort.
Dick Jansson tillägger att biblioteksbussarna borde prioriteras och att detta kräver att kulturnämnden tilldelas mer pengar för detta ändamål.
Annika Strömberg svarar att man utifrån nämndens ekonomiska situation var tvungen att prioritera och att man då valde att dra ned på vissa biblioteksbussar där det är nära till en annan biblioteksbuss. Detta är dock en mycket uppskattad verksamhet och de nedlagda turerna kan också relativt enkelt startas upp igen vid en mer gynnsam ekonomisk situation.
Percy Westerlund undrar om det är det möjligt att ha kommunal tjänsteman med som stöd i biblioteksbussen på ex. landsbygden.
Annika Strömberg svarar att man idag kan få hjälp med information på annat sätt, främst av bibliotekarie.
§4 Parkeringspolicy
Ingrid Lembke von Scheele och Nina Gustafsson Hassaine informerar:
Arbetet med parkeringspolicyn har pågått under ett år och kommer att gå ut på remiss under våren. En särskild parkeringspolicy har inte funnit tidigare i kommunen. I samband med framtagandet av parkeringspolicyn har även en cykelpolicy för kommunen tagits fram.
För att staden ska kunna fortsätta att växa krävs en effektivare markanvändning och parkering främst under bostäder i garage i stället för markparkering. Detta är en inriktning som följs när nya bostadsområden planeras.
Dick Jansson framhåller att parkeringsgaragen i Uppsala inte är bra utnyttjade och att det finns möjligheter att minska på antalet parkeringsplatser i gatumark. Detta borde vara positivt både för kommunen och för ägarna till parkeringsgaragen.
Ingrid Lembke von Scheele och Nina Gustafsson Hassaine instämmer och tillägger att den genomsnittliga beläggningsgraden i parkeringshusen oftast är under 50 % och att det därför finns utrymme att minska på parkeringsplatserna i gatumark. Att många väljer markparkering i stället för parkering i garage beror sannolikt i första hand på skillnaden i pris.
Sven-Olov Larsson konstaterar att den låga beläggningen i parkeringshusen tyder på att priset ligger väl högt. Många pensionärer behöver bilen i innerstaden men har inte råd om priserna för parkering blir för höga.
Ali Akis tillägger att pensionärer borde ha en särskild lägre parkeringstaxa jämfört med övriga bilister.
Ingrid Lembke von Scheele och Nina Gustafsson Hassaine informerar om att boendeparkeringen kommer att ses över för att bli mer enhetlig. I dagsläget är boendeparkeringen gratis i vissa områden medan (ofta tomma) platser precis bredvid kan vara avgiftsbelagda.
Margret Kihlen undrar varför inte infartsparkering ingår som en del av policyn. Om man vill ha ett levande centrum måste man också väga detta mot avgifter för parkering. I dagsläget är det alltför attraktivt att göm sina inköp i externa köpcentra utanför stadskärnan.
Ingrid Lembke von Scheele och Nina Gustafsson Hassaine svarar att infartsparkering inte har varit aktuellt då det inte visat sig varit lönsamt tidigare men att det är något man kan behöva titta på igen utifrån de förutsättningar som nu råder.
Ewon Enqvist undrar om man i policyn har undersökt parkeringsmöjligheterna för hyresgäster. Detta är viktigt för många pensionärer och inom vissa områden finns brister i möjligheterna till parkering.
Ingrid Lembke von Scheele och Nina Gustafsson Hassaine svarar att en sådan inventering kommer att göras i ett senare skede i processen.
§5 Värdighetsgarantin
Maria Ahrgren informerar kort om värdighetsgarantin:
Värdighetsgarantierna har nu införts inom hemvården och på vård- och omsorgsboende. Äldrenämndens värdegrund TITORB ligger som grund för hur värdighetsgarantiema har utformats och garantin har sitt fokus på mat och utevistelse. I ordinärt boende ingår även rätten att veta vem som kommer och när personen kommer.
Värdighetsgarantierna är en del av HVK:s individuppföljning och kontoret har under den senaste månaden genomfört 120-130 individuppföljningar som man nu analyserar. Införandet av garantierna avslutas som projekt i december 2013 och en effektutvärdering kommer att genomföras i juni 2015.
Caroline Andersson framhåller att hela äldrenämnden varit positiv till införandet av värdighetsgarantierna men tillägger att det är viktigt att äldrenämnden och KPR får återkoppling både innan och efter 2015 avseende garantierna.
Maria Ahrgren svarar att en statusrapport tiH införandet av värdighetsgarantierna kommer att presenteras i juni och att uppföljningar kommer att ske löpande framöver.
Dick Jansson undrar om det gjorts någon ekonomisk kalkyl av införandet av värdighetsgarantierna och om värdighetsgarantierna redan finns med i avtalen med utförarna.
Maria Ahrgren svarar att äldrenämnden 2012-2014 beviljades projektmedel för införandet av garantierna. Det som ingår i värdighetsgarantierna är inget som inte finns i avtalen i dag och de som följer upp avtalen på HVK har riktade frågor till utförarna kopplat till garantierna.
Ebba Busch tillägger att värdighetsgarantierna är uppdrag som finns i avtalen men att äldrenämnden sett ett behov av att lyfta fram vad man ska ha rätt till och hur man gör när man inte får detta.
Roland Edwardsson konstaterar att kommunen bör utnyttja den ideella sektorn bättre för att kunna säkerställa att de äldre garanteras en god omsorg. Väntjänsten i Luthagen är ett exempel på en ideell aktör som har möjlighet att åta sig fler uppdrag.
§6 Teknik för äldre
Percy Westerlund informerar om att UPS har varit och tittat på nya tekniklösningar i Västerås kommun, bl.a. en GPS-lösning som möjliggör för dementa som är ute och går och deras anhöriga att kommunicera på ett enkelt och tryggt sätt. En annan tekniklösning var installation av en kamera i sovrummet för ”nattillsyn”. Kameran kunde, med den äldres medgivande, användas av hemtjänsten för att undvika att den äldre blir störd i onödan i nattsömnen genom nattillsyn på plats. Detta är exempel på tekniklösningar som både är kostnadssparande för kommunen och trygghetsskapande för individen. Detta är en fråga som borde drivas även i Uppsala eftersom det finns möjlighet att både förbättra för den enskilde och spara pengar för kommunen.
Sven-Olov Larsson tillägger att ny teknik kan vara svårt att ta till sig för många äldre men att tekniken också ger många möjligheter. Verksamheten som använder den nya tekniken kräver en viss volym för att bli lönsam men man behöver starta igång försöksverksamhet för att nå denna volym.
Inga-Lill Björklund framhåller att ny teknik är en fråga som intresserar kontoret. HVK har lyft frågan i uppdragsdialogerna med KSAU som uppvisar ett stort intresse för frågan.
Ebba Busch tillägger att frågan tas upp som en punkt på nästa KPR för att ta ett samlat grepp på hur kommunen arbetar med frågan och vilka uppdrag som finns.
§7 Mötestider 2013
Nästa möte äger rum den 25 april kl. 08.30-1l.00. Övriga mötestider för året kommer att fastslås senare. Tanken är att vartannat KPR läggs på dagtid och vartannat på sen eftermiddag för att så många ledamöter som möjligt ska kunna ha möjlighet att närvara vid åtminstone vartannat möte. KPR kommer vid nästa möte bl.a. att informera och återkoppla utifrån äldreombudsmannens årsrapport.
§8 Sammanträdet avslutas
Ordförande Ebba Busch avslutar dagens sammanträde i Kommunala pensionärsrådet.