Diarienummer KSN-2015-2455

UPS har fått information om ny nämndorganisation för Uppsala kommun och även om vi inte finns med på listan över de som får lämna svar så smyger vi ändå in några små synpunkter på ovanstående förslag.

UPS har särskild anledning att bevaka äldrenämndens verksamhet. Kan man eliminera några hinder för verksamheten sammanhängande med den ”identitetspolitik” som separerade verksamheter gärna bedriver så är det bra, särskilt om man ska eliminera transaktionskostnader t.ex. i form av internfakturering. Men invanda yrkesroller kan vara svårare att ändra.

Enligt förslaget ska medborgarna få en bättre dialog gentemot kommunen som också ska vara tillgänglig, öppen, begriplig och logisk. Vi välkomnar detta men undrar samtidigt hur det ska gå till. Ska nyckeln till detta enbart vara att uppdrag och utförare går samman till en nämnd eller finns det finns det andra förändringar?

Den beskrivning som görs av Vård- och omsorgsförvaltningens och uppdragssidans olika erfarenhet av sina verksamheter inger viss oro över om det framtida arbetet kommer att bli friktionsfritt och effektivt. Att bygga upp dubbla kompetenser i kommunen tyder snarare på otydligt ledarskap än problem i organisationsstrukturen. Hur kan vi som medborgare känna oss säkra på att detta elimineras genom att ”rita nya rutor” i kommande nämndorganisation stället för att beskriva hur en sådan kultur kan motverkas.

En intressant passus gäller ”en utvecklad roll för egenregin” som skall ”användas för att motverka kostnadsdrivande faktorer och fungera som ett verktyg för att få en kostnadseffektiv marknad”. Vi påpekade detta i samband med att man antog lagen om valfrihet för vårdboenden. Poängen var att med ett fåtal stora vårdbolag som äger och driver vård mot ersättning kan dessa så småningom få så stor makt att de kan driva priset i önskad riktning dvs. uppåt. De har ju pant i form av de som vårdas. Att värja sig mot fåtalskonkurrensens risker måste undvikas. Är man i den nya nämnorganisationen beredd att använda egenregin för att motverka denna risk?

Under rubriken ”samorganiseringen ger förutsättningar att utveckla rollerna” förs en för verksamheterna avgörande fråga nämligen att skapa bättre värden mellan politiska ambitioner, krav på bättre resurshushållning, brukarnas önskemål och medarbetarnas vilja att arbeta framgångsrikt. Denna fråga har varit gångbar i över 40 år men har hittills inte lösts på acceptabelt sätt. Många hävdar att bara medarbetarna får arbeta inom en privat sektor eller eget företag blomstrar arbetslusten och innovationsförmågan. Detta är helt obegripligt för en utomstående. Men om det stämmer måste medarbetaren i egenregi ges samma möjligheter till utveckling, ansvarstagande och arbetsglädje som hos privata företag.

Det är bra med begreppet en nämnd en förvaltning. Det bidrar till tydligheten i organisationen. UPS anser att städningen och måltidsservicen inom äldrevården är två mycket viktiga områden och måste därför ligga under Äldrenämnden. Det har under tid funnits många synpunkter på bristen av städning på våra särskilda boenden. Därför måste nämnden ha ett helhetsgrepp på dessa frågor. Samma sak gäller mathållningen. Det finns mycket forskning runt hur viktig en måltid är för en äldre person med behov av vård och omsorg. Mer än 10 % av kommunens äldre vårdtagare lider av undernäring, vilket talar för att även denna fråga måste ligga under Äldrenämnden.

UPS saknar i strukturen av den politiska organisationen de olika rådens plats. Även om råden inte har en beslutande funktion är de viktiga för utvecklingen av politik och verksamhet. Vi finns som ledamöter i Kommunala Pensionärs Rådet, KPR placerad under Kommunstyrelsen. För medborgarens skull och tydlighet vore det mycket bra att visa dess plats. UPS har 63 medlemsorganisationer, med sina mer än 20 000 medlemmar, som med intresse följer kommunens verksamhet. Vi saknar emellertid den politiska genomslagskraften i KPR då flera politiker inte deltar. Vi saknar dessutom en rapportering i respektive nämnd från KPRs möten. De syns inte i nämndernas protokoll och att bilägga protokollet från KPR menar vi inte räcker.

För att få genomslag för de äldres frågor och deltagande i det politiska beslutsfattande måste KPR få en mer framskjuten placering. En utveckling av detta skulle kunna vara ett införande av ett KPF dvs. det Kommunala Pensionärsfullmäktige. Det skulle förslagsvis sammanträda en gång per år för att diskutera och debattera de frågor som förs fram i KPR men även vissa delar av Äldrenämndens spörsmål.

Ett KPF skulle ex. vis kunna bestå av en tredjedel av fullmäktiges ledamöter och lika många från pensionärsorganisationerna. UPS är övertygad om att detta skulle stärka den politiska genomslagskraften men även bidra till en ökad dialog gentemot medborgarna.

Till sist saknar vi en avstämningsdag/utvärdering över hur den nya organisationen fungerar. Den bör ske regelbundet men möjligen ett eller två år efter dess införande.

För Uppsala Pensionärsföreningars Samarbetsråd, UPS

Jan Ask
Ordförande