Diarienummer 2016-000386
Vi har tidigare studerat detaljplanen i samrådet och sänt svar om våra åsikter. Vi är positiva till att detta fina område kan användas till bostäder och service för uppsalaborna men oroliga att området överexploateras och då förlorar mycket av sin charm och kulturhistoria.
Alla kommer att glädjas åt att de vackra husen vid Fyrisån sparas och används. Vi tycker dock att det blir en för stor exploatering och förtätning med 900 bostäder. Husen bör byggas lägre för att få mer ljus på de trånga gårdarna och överensstämma med omgivningen i Kungsängen. Det ses tydligt i 3D bilderna. Planförslaget är förenligt med planprogrammet för Kungsängen 2009 men har högre byggnadshöjder. De högre byggnadshöjderna motiveras utifrån att det är önskvärt med en större variation av hushöjder i området står det i planen. Det tycker vi är fel. Det högsta huset – 10 våningar behöver inte ha samma höjd som tidigare silo på platsen. Man ska ta hänsyn till de som bor i Kungsängen som får många höga hus framför sig i västerläge och ett litet torg bredvid det tänkta högsta huset blir skuggat och tycks ännu trängre. Detta hus tycker vi inte passar in med sin vita fasad liksom hus D bredvid pumphuset. Det blir vackrare att ha liknande färgerna på de nya husen som på de gamla byggnaderna i detta lilla område. Om husen blir lägre som de gamla hamnhusen och får liknande färgsättning blir det en betydligt mer harmonisk miljö som minner om i livet i hamnen och blir en fantastisk stadsdel. Det uppväger lätt att man minskar antalet bostäder något. Det är bara positivt och ökar utvädring av luftföroreningar, ger bättre solljusförhållande och ökar trivseln.
Till planen finns en trevlig skrift, Kulturhistoriska analys av Per Lundgren med analys och värdering av byggnaderna i kvarteret. Vi hoppas att man följer råden där och sparar alla de byggnader som värderas högst, röd och orange och gulmärkta byggnader, kanske även andra och att man under hela byggskedet har kontakt med antikvariska specialister i Upplandsmuseet. Många i UPS, som är ca 20 000 personer, har upplevt verksamheten i hamnen. Framtida uppsalabor kommer att uppskatta att det finns miljöer som berättar om gamla tider.
I planen finns en park, Ångkvarnsparken som man nu inte benämner kvarterspark utom på sidan 36 i Gestaltningsprogrammet. Med sin storlek på 2 000 kvm är den en mindre park, för liten för 900 bostäder med nästan 2 000 invånare. Det blir 1 kvm parkyta per person. Som vi skrev i samrådet finns det en rekommendation i Boverket. Där skriver Alexander Ståhle, landskapsarkitekt, att ”stadsdelar som ligger under fem kvm grönyta per person kan ha trängselproblem och parkerna utsättas för så hårt tryck att konstgjorda ytor som konstgräs och gummi måste användas.” Parken ska definitivt vara större om inte de boende blir betydligt färre. Det verkar man inte ha lyssnat till. Ni är väl medvetna om att närliggande Stadsparken egentligen inte tål så mycket folk som nu använder den. Pandemin bör ha lärt oss att människor behöver parker och naturområden där vi bor att vistas i utan trängsel. Det gäller speciellt för barn och äldre.
Vi har i samrådssvaret påpekat brister för äldre människor att bo i stadsdelen och det gäller fortfarande. Vi hoppas att detta uppmärksammas vid byggandet. Alltså bättre planering för äldre som ska bo i stadsdelen, både beträffande bostäder och utemiljö.
Vi ser heller inte att man ändrat sig beträffande träd i Ångkvarn. Trädraden längs Fyrisån bör inte tas bort och plantering av träd någon annan stans i Åstråket är ingen kompensation. Alléförordningen bör följas och den stora almen bevaras för klimat och biologisk mångfald.
Centrala staden behöver mer träd och natur och minskad förtätning. Även privata ägare av mark måste bidra till en hälsosam miljö i staden med tanke på klimatförändringar och framtida pandemier.
I Ångkvarn förekommer vissa starkt förorenade områden. Spridning av markföroreningarna till grund-och ytvattnet kan medföra stor miljöpåverkan och måste saneras. Man måste schakta och transportera bort förorenad mark till deponi.
Gällande yt-och grundvatten hantering bör förslag i MKB ( Bjerking med fl ) följas noggrant.
Ytterligare och tätare borrningar och provtagningar behövs för att ringa in och planera effektiva saneringsinsatser. Användningen av platsspecifika riktvärden bör i största möjliga utsträckning undvikas utan riktvärden för känslig markanvändning (KM) bör användas generellt. I det södra området kan dock finnas skäl till att platsspecifika riktvärden kan användas.
Det mest angelägna verkar vara att sanera den olja som ibland läcker ut i Fyrisån från det södra området. UPS efterlyser även uppgifter om huruvida bekämpnings- och gödningsmedel hanterats vid Lantmännens anläggning i områdets norra del, och om föroreningar i så fall kan ha orsakats.
Vi accepterar planen med reservationer men anser att man bör skjuta på beslut till efter pandemin för möjligheter till diskussion och möten.
UPS, Uppsala Pensionärsföreningars Samarbetsråd
Stadsplanegruppen
genom
Inger Sjöberg
sjoberginger@telia.com