PBN 2017–000789
Vi har studerat planen och förstått dess syfte. Det kursiverade är citat från detaljplanen:
”Syftet med detaljplanen är att lösa hela eller delar av Kungsängens behov av förskola och skola, inklusive idrottshall, samt möjliggöra ytterligare kontor och centrumfunktioner i innerstaden.”
Följande är dock oklart:
”Kommunen planerar att i framtiden bygga om Kungsgatan. Det har påverkan på planen, och därför har innehållet och avgränsningarna i detaljplanen utarbetats med de för Kungsgatan föreslagna måtten för den framtida gatusektionen. Det är vid tidpunkten för planläggningen inte känt när ombyggnationen av Kungsgatan beräknas starta, men det arbetet kommer att behöva samordnas med uppförandet av skola och kontor inom detaljplanen. Uppstarten av projektet med Kungsgatan beräknas ske under 2021.”
Om dessa projekt ska samordnas i år bör väl information om hur Kungsgatan ska byggas om finnas nu och kunna presenteras för allmänheten för godkännande.
Dessutom bör följande planer diskuteras:
”Kommunen avser att sälja marken och den nya fastigheten inom planområdet till en byggaktör som kan bygga skola, förskola, garage och kontor och kommersiella verksamheter. Efter samrådet kommer en försäljningsprocess att påbörjas, där målsättningen är att en aktör kan väljas ut som kan presentera ett förslag med hög kvalitet inom bland annat stadsbyggnad och barnperspektiv. Till granskningsskedet kommer det vinnande förslaget att utgöra grunden för den vidare bearbetningen av detaljplanen. I samband med försäljningen görs en hyresupphandling av de pedagogiska lokalerna och garaget.”
”De nya kontors- och centrumverksamheterna uppgår totalt till 22 000 kvm BTA.”
Kontors- och verksamheterna ska tydligen byggaktören få äga och bestämma om – det framkom på informationsmötet. Kontorsytorna skulle också kunna ökas i framtiden fick vi hör, och skollokalerna minska. Kommunen har alltså ingen rådighet över planen efter försäljningen. Behövs så många kontorslokaler som planeras att byggas runt om i staden? Det finns många tomma kontorslokaler i de större städerna nu vilket arkitekter intygar och en del byggs om till bostäder.
”Planen ska ge möjlighet till att skapa ett livgivande inslag i stadsmiljön, där lokaler i skolan och skolgården under kvällar och helger kan fungera som en mötesplats för hela Kungsängen och för människor i alla åldrar.”
Ska kommunen betala hyra även för dessa verksamheter? Vad blir hyreskostnaderna.? Om kommunen ska äga skolan eller hyra av privat aktör bör diskuteras med Uppsalaborna som ska stå för skattemedel till verksamheten.
Denna uppsats från KTH har försökt finna svar på vad som är bäst:
” Bör kommuner äga eller hyra sina skollokaler? ” Av Chanel Braddon och Elin Westergren, KTH 2016
I den står: ”Enligt den kartläggning som genomförts framkom det att flertalet kommuner i Sverige äger sina kommunala skollokaler. I teorin stämmer påståendet att det blir billigare att äga eftersom en privat aktör är vinstdrivande och därför kommer kräva en premie på sin affär…. Investeringsbedömningen ska utgå ifrån de alternativ som är mest samhällsekonomiskt fördelaktigt Det bör det vara självklart att genomföra samhällsekonomiska jämförelsekalkyler för de två alternativen.”
Vi vill gärna se den jämförelsekalkylen.
Det är alltså många faktorer som inte är färdiga att bestämma om i den här detaljplanen.
” Planen ska skydda skolbarnens utemiljö genom att buller och luftföroreningar inte kan nå skolgården.”
Det är osäkert hur det blir med miljön när Kungsgatan är ombyggd. Det är allmänt känt att Kungsgatan är en av Sveriges mest luftförorenade gator. Att lägga en skola intill gatan är ett vågspel. Husen i kvarteret Hugin och Ångkvarn förväntas bli mycket större, högre och gatorna trånga med mer trafik.. Och kontorshusen intill skolan blir också höga. Buller och luftföroreningar kommer med sannolikhet öka i stadsdelen och nå skolgården. Att utsättas för luftföroreningar i tidig ålder kan ge en sämre hälsa för resen av livet. I planen står:
”Barn är mer känsliga än vuxna eftersom deras lungor inte är färdigutvecklade. Studier i USA har visat att barn som bor nära starkt trafikerade vägar riskerar bestående skador på lungorna som kan innebära sämre lungfunktion resten av livet. Över en fjärdedel av barnen i Stockholms län upplever obehag av luftföroreningar från trafiken” [
Luftutredningen i detaljplanen jämför läget i området 2015 med 2030 och godkänner planen men anger osäkerhet. ”Osäkerheter i framtidsscenarier beror i hög grad på förutsättningarna som scenariot baseras på.” Uppsalakommer långt före 2030 vara en annorlunda, ännu mer förtätad stad.
Viktigast är att barnen som ska gå i skolan i stadsdelen får en hälsosam och trivsam miljö. Planen är inte övertygande. Skolan och skolgård ser trevlig ut men bör flyttas längre bort från höga hus och stark trafik. Baracker som tillfälliga skollokaler är ett bättre alternativ tills man säkert vet hur miljön kommer att bli pga all byggnation.
Man byggde Kungsängen utan att ta i beräkning att skolor och förskolor behövdes och nu bör man inte göra om misstaget med ogenomtänkt planering en gång till.
Angående miljö och geoteknik i planområdet har vi dessutom följande synpunkter:
Inom planområdet har det genom åren förekommit ett flertal förorenande industriella verksamheter. Inte bara service och verkstäder för bussar inkluderande tvätthallar, lackering, dieseltankar mm…utan även annan drivmedelshantering. Vidare finns uppgifter om läder- och garveriverksamhet, verkstäder etc. En noggrannare beskrivning av industri historiken skulle underlättat bedömningen av området.
Jordlagren är ganska enhetliga och består av en mäktig lera som är typisk för denna del av Uppsala, ställvis innehållande skikt och lager av sulfidleror underlagrad av relativt tunn sand och silt ovanpå morän eller berg. Hela området täcks av ca 1 till 2 meter fyllnadsmassor. Det är huvudsakligen i fyllnadsmassorna som de industriella föroreningarna detekterats. Trots de relativt omfattande undersökningar och mätningar som gjorts av WSP/Bjerking behöver kompletteringar göras främst utgående från verksamhets specifika platser med misstänkta sk.”hot spots”, tex. under golvet i vissa av de befintliga byggnader som enligt plan ska rivas.
Det som kallas markvatten och som har analyserats i undersökningen ligger ovanpå den mäktiga och tätande leran. Några observationer/analyser av den undre och praktiskt viktigare grundvattenförekomsten finns inte inom området. Både fyllnadsmassorna och markvattnet är ställvis förorenade till nivåer över Naturvårdsverkets riktlinjer för ”Känslig Markanvändning”.
I samband med schaktningsarbetena bör kontinuerlig kontroll av massorna göras då föroreningarna ofta är lokala och omöjliga att helt upptäcka vid punktvis provtagning. Petroleumprodukter som är en vanligt förekommande förorening inom området är dessutom ofta möjliga att detektera i fält via lukt och syn.
Spridningsrisker av föroreningarna till människor och miljö bör utredas vidare, inte minst på grund av den stora befolkningskoncentration som utbyggandet av den sk. ”Industristaden” inneburit och sannolikt kommer att ytterligare innebära.
Detaljplanen har alltför mycket osäkerhet om hur området kommer att vara 2030 och vilka faktorer som påverkar miljön och kan därför inte accepteras.
Uppsala den 5 mars 2021
Uppsala Pensionärsföreningars Samarbetsråd,
UPS Stadsplanegruppen genom
Inger Sjöberg
sjoberginger@telia.com