Diarienummer PBN 2020-002658
Detaljplanens syfte är att möjliggöra cirka 1430 bostäder, ny allmän plats inklusive nytt stråk för kapacitetsstark kollektivtrafik, lokaler för kulturändamål, simhall, mobilitetsanläggning, förskolor och lokaler för verksamheter i bottenvåningar. Planförslaget antas medföra risk för betydande miljöpåverkan
Gottsunda är ett av Sveriges ”Särskilt utsatta områden”: Det är ett begrepp som polisen använder för att beskriva ett område eller stadsdel med låg socioekonomisk status och med kriminell påverkan på lokalsamhället (enligt wikipedia).
Uppsala kommun avser att försöka motarbeta detta med ny bebyggelse för ”ökat stadsliv” och ökade mötesplatser samt ökad ”sammankoppling internt och med övriga Uppsala”. Otrygga platser ska byggas bort. Kollektivtrafikstråket genom centrala Gottsunda ska knyta området till andra delar av Uppsala. Vi tror att andra åtgärder är viktigare.
När kommunen i enkät för några år sedan frågade människor i södra staden varför de föredrog att bo där i stället för mer centralt svarade mer än majoriteten att det var för naturens skull. Gottsunda har nu förhållandevis mycket natur och risken är att med stor förtätning förlorar stadsdelen attraktivitet och man får ett ännu mer segregerat område.
Parker och grönområden bör därför inte bebyggas, de bör helst bli fler. Hellre bör antalet bostäder minskas. I planhandlingarna bör tydligt på kartor visas vilka befintliga grönområden som försvinner och vilka som eventuellt kommer till. I planen redovisas bebyggelse på den gröna remsan längs Elfrida Andrées väg, den bör förbli obebyggd. Husen bör i hela stadsdelen vara på tillräckligt avstånd från vägarna, ca 30 meter. Parker ska avpassas också för äldre och mindre rörliga personer.
Förtätningen av centrala Gottsunda är olycklig och torde heller inte kunna bidra till ett bättre socialt klimat i stadsdelen. Om man ska uppnå en bättre social gemenskap behöver området även kunna attrahera mer ekonomiskt resursstarka grupper. En behovsinventering av nya bostäder borde ligga till grund för den nya detaljplanen. Området har egentligen utmärkta naturgivna förutsättningar att bli attraktivt bostadsområde, omväxlande natur, levande historisk jordbruksmark och närhet till Mälaren.
En utbyggnad bör ske försiktigt och man bör nog hellre starta med att bygga ut på det sätt som är populärt i området, t ex låga hus runt trevliga gårdar än den mängd höghus man ser på kartor och 3D bilder i denna plan.
Äldre i Gottsunda. Behovsinventering måste också göras för att åstadkomma underlag för en boendekedja anpassad till en växande andel äldre i området. Vi ser inte att man satsar speciellt för äldre människor i planen till skillnad för bättre planering för barn. Man nämner exempelvis inget om vårdboenden, seniorboenden, träffpunkter eller gemensamhetslokaler, men vi förutsätter att man planerar in lokaler för detta tidigt i byggplaneringen, så att det kommer att finnas plats i området. Säkerhet och tillgänglighet bör utformas med hänsyn till äldre med begränsningar i sin rörelseförmåga.
Tillgänglighet och transporter bör bl.a. annat utgå från att många är och förmodligen också i framtiden kommer att vara beroende av bil. Föreliggande plan utgår från en betydande framtida minskning av bilanvändningen. Beräkningen av behovet av parkeringsplatser är t.ex. förmodligen orealistisk och i det närmaste diskriminerande mot grupper som är bilberoende.
Gottsunda ska ju vara en nod, ett centrum för storköp, apotek, systembolag och andra butiker samt avfallsstation dit personer från andra stadsdelar kan behöva ta sig med bil. De måste då kunna parkera vid centrat utanför affärer. På sidan 27 står att markparkeringar vid Gottsunda centrum kommer att bebyggas. I stället kommer mobilitetshus att byggas. Detta varnar vi för speciellt så länge som stadsdelen inte upplevs trygg och det kommer definitivt att påverka handeln i Gottsunda centrum. Att ställa bilen på markplan där det finns ”många ögon” som ni i detaljplaner brukar referera till känns mycket säkrare än i ett parkeringshus.
Kollektivtrafiken bör planeras för snabba moderna bussar i stället för med spårväg. Snabbussar är ett mer flexibelt transportsystem både avseende framtida stadsplanering och alternativa nya transport- och drivmedelssystem.
I detaljplanen står att man inte bestämt om den kapacitetsstarka kollektivtrafiken ska ha spårvagn eller specialbussar i framtiden. Ändå visar man överallt bilder med spårvagn. Vi anser inte att man redovisat alla kostnader och konsekvenser med spårvagn för bebyggelsen i centrala Uppsala, påverkan på Bäverns gränd, Stadsparken och Akademiska samt vård- och forskningsinstitutioner med vibration och magnetfält. Vi är negativa till spårvagn.
Årike Fyris. Vi önskar absolut inte en spårvagnslinje från Gottsunda till Bergsbrunna och broar över Årike Fyris! Årike Fyris är Uppsalas främsta naturreservat för framtiden och ska skonas från bebyggelse. Vi hoppas på att Linnes världsarv ska komma till stånd som kommunen lovat att arbeta för men inte talar om längre. Vi vet inte när anmälan skickades.
UPS har tidigare skickat svar på Detaljplan för kapacitetsstark Kollektivtrafik Diarienummer PBN 2019-002806 år 2021. Handlingen är diarieförd.
Vi påpekade där att t o m kommunens egna experter såg nackdelar med spårväg. White Arkitekter visade på många mycket negativa konsekvenser för kulturmiljön av kollektivtrafikstråket i Ulleråker, Ulltuna och framför allt över Fyrisån och anser att broalternativen kommer att medföra påtaglig skada för landskapsbilden, naturmiljön och riksintresset. Även kommunens konsult, WSP, fann förslagen om bro över Fyris oacceptabelt i Hållbarhetsbedömningen angående sydöstra stadsdelarna.
Vi anser att broplanerna ska skrotas. I Gottsunda bör utbyggnaden ske i varsam takt med beaktande av vad remissinstanserna föreslår.
Uppsala den 21 september 2022
Uppsala pensionärsföreningars Samarbetsråd, UPS, Stadsplanegruppen