Svar på Fördjupad Översiktsplan (FÖP) för de sydöstra stadsdelarna av Uppsala Pensionärsföreningars Samarbetsråd, UPS 20200514
Vi har studerat samtliga handlingar på nätet och vill ge följande synpunkter:
Vi tycker det är anmärkningsvärt att Uppsala kommun vill kräva svar på en så omfattande plan under en tid då en stor del av Uppsalas befolkning är i karantän och inte kan besöka det aktuella området eller ha möten. Nu är det dessutom så mycket annat som måste ordnas i kommunen. Man borde vänta till nästa år att diskutera byggplanerna.
Men med kartor, handlingar och telefon- och mailkontakt har vi bildat oss en uppfattning om planförslaget.
Vi anser att byggplanerna i södra staden inte är hållbara. Kommunen vill bygga 33 000 bostäder i södra Uppsala som resultat av en uppgörelse med regeringen att få fyrspår på järnvägen till Stockholm och en ny järnvägsstation i Bergsbrunna samt att staten bidrar med kostnader för att bygga spårväg i södra Uppsala – det så kallade Uppsalapaketet. I översiktsplanen 2016 nämndes 10 000 nya bostäder i sydöstra staden Det har nu blivit mer än dubbelt så många 21 500 bostäder och 10 000 arbetsplatser och innebär en starkt förtätad stadsmiljö i ett område som karakteriseras av småhus och låga flerfamiljshus i en lantlig miljö. Det blir en total förändring av de boendes miljö som de inte har fått vara med att bestämma om.
Kommunen anser att de kommer att bygga framtidens stad för hållbart byggande och världens första klimatpositiva stadsmiljö. Det blir ingetdera.
Uppsalapaketet är inte positivt för klimatet. Bostadsminister Bolund (MP) har själv sagt: Bygg- och anläggningssektorn står för drygt en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Ca 20 miljoner ton 2016. Klimatpåverkan från byggprocessen är den svåra delen att lösa, anser han.
Hur kan då regeringen komma och kräva att Uppsala ska bygga 33 000 nya bostäder på ny mark i södra staden. På jordbruksmark – t ex Ultunas försöksfält för framtida matframställning, och skogsmark – när vi vet att träd är det som skyddar klimatet bäst. Och hur kan Uppsala, världens klimatstad, gå med på dessa krav. Flerspår borde vi kunna få ändå. Många betydligt mindre orter har flerspår till de tre största städerna.
Regeringen och kommunen är inte med sin tid. Det är oklokt och omodernt med stora svulstiga byggprojekt på ny mark. Våra grannländer tänker annorlunda. Köpenhamn satsar på cirkulärt byggande och återanvänder byggmaterial och strävar att bli fossilfritt redan 2025. Oslo planterar 100 000 träd. Uppsala tar ner lika många.
Ska man bygga klimatsmart och hållbart försöker man i första hand bygga om bostäder och återanvända material och i andra hand bygga på redan hårdgjorda ytor i stället för på nya grönytor. Det var faktiskt Erik Pelling förespråkare för 2010. Men det var då det. Nu är det en hejdlöst eskalerande byggtakt. Vi kan inte förstå varför.
På ett samrådsmöte projektledaren upprepade gånger att vi måste bygga mycket här pga stor bostadsbrist i landet! Inte i Uppsala. Det är alltså för att locka personer att bosätta sig i Uppsala. Är urbanisering klimatpositivt och hållbart? Och i snabb takt? Att växa i en lugn takt måste vara bättre på alla sätt. Nu behöver plötsligt många skolor rivas och byggas större. Vi hör dagligen om sjukhus och vårdinrättningar som har svårt att klara av den ökade tillströmningen av patienter osv.
Beträffande själva planen konstaterar vi att konsulterna från WSP har i bilagan Hållbarhetsbedömning bedömt riskerna med den föreslagna bebyggelsen väl.
Här är några exempel:
Klimat och natur. Byggandet i stadsdelen orsakar mycket stora koldioxidutsläpp, särskilt som skogsmarken försvinner. Kvarvarande naturmiljö får stort slitage av den ökade befolkningsmängden. Planen medför stora negativa konsekvenser för naturvärden och ekologiska samband. De kan inte minskas av föreslagna åtgärder pga den höga exploateringen.
En bro över Fyrisån bedöms innebära stora negativa konsekvenser för det ostörda och mycket känsliga landskapet vid Fyrisån. Godkännande av Linnéminnen som världsarv kan hotas av att Linnéstigen Danmarksvandringen gränsar till en storstadsbebyggelse med höghus.
De som redan bor i området får sämre rekreationsmöjligheter, mer trafik, buller och luftföroreningar. Barnen riskerar få minskade ute-och vistelsemiljöer.
De skriver också att många av de negativa konsekvenserna skulle bli mindre eller inga alls om det blir som i Översiktsplanen, ca 10 000 bostäder.
Vi antar att det är 10 000 som kommunen har tänkt tidigare och som ev. kan vara rimligt. Med den nuvarande epidemin har man insett att stark förtätning av bebyggelse ökar risk för smitta och fysisk och psykisk ohälsa då man inte har nära till natur och parker.
Vi vill inte ha en bro över Fyrisån. Vi vill skydda Linnéminnena och vill att kommunen anstränger sig att uppfylla kriterierna för att det ska kunna bli ett världsarv.
Uppsala kommun är stolt över att bygga ett nytt ”Sundsvall” i området, dvs. en stad med 58 000 invånare. Men gestaltningen liknar mer en förort till Stockholm. I en stad av Sundsvalls storlek behöver det finnas mycket offentlig service; som många vård- och omsorgsplatser, (enligt planen ska 4 äldreboenden byggas, i Sundsvalls kommun finns 23) polisstation, brandstation, bussdepå, reningsverk, värmeverk, samlingslokaler m m som inte beskrivs i planen. Det står att mark behöver reserveras för offentliga verksamheter. Ytan är begränsad. Får då verkligen så mycket bostäder plats? Blir det inte ännu mer höghus?
Blir det ekonomiskt hållbart? Planen saknar ekonomisk kalkyl. Planförslaget om prisbilliga bostäder är inte realistiskt. Stockholm är nog nöjd med avtalet och att Uppsala betalar notan.
Visst ska vi bygga bostäder efterhand för studenter och människor som vill bo och arbeta här. Men de kan spridas ut i hela kommunen och i kranskommuner och byggas på platser som passar. Och det ska ske med mycket mer hänsyn till människorna som bor på platsen. Därför diskuterar vi varken bostäder, infrastruktur, service eller annat. De boende i sydöstra stadsdelarna ska vara med.
Vi vill dock framhålla att de ansvariga för översiktsplanen har gjort ett ambitiöst och pedagogiskt arbete. Önskan att bygga resurseffektivt med trä och tänka ekologiskt är positivt. Omsorg om att äldre och funktionsnedsatta ska ha tillgång till speciella bostäder och parker och service göras tillgängliga för dem uppskattas.
Det är uppdraget som är fel – 21 500 bostäder är alldeles för mycket. Samma arkitekt med medarbetare skulle kunna planera en mycket trevligare stadsdel med mindre tät bebyggelse och mer sparad skog, jordbruksmark och grönområden.
Nuvarande plan accepteras inte.
Stadsplanegruppen, UPS
genom Inger Sjöberg
sjoberginger@telia.com
0709-540123
Morkullevägen 49B
756 52 Uppsala