KSN-2014-1327
Översiktsplanen handlar om hur markanvändningen inom Uppsala kommun bör utvecklas i framtiden. Den ger en rikhaltig information om hur olika markområden inom Uppsala kan komma att utvecklas från idag och några decennier framåt.
UPS konstaterar också att inte bara antalet utan också andelen äldre växer bland stadens befolkning. Inte minst gäller det andelen i åldern 85+. Förslaget till översiktsplan greppar också över en längre framtid, vilket innebär att många yngre hinner upp i pensionsåldern inom planens tidsperspektiv. Det är utgångspunkten för vår granskning av förslaget.
Huvudfrågan är: hur vill Uppsalas politiker se den människovänliga, och därmed äldrevänliga, staden?
Några aspekter vi lägger särskild vikt vid är
- hälsa
- miljö, såväl nära som i stort
- tillgänglighet
- kommunikationer
- offentliga rum
- boende
Vi har här valt ut några aspekter vi särskilt vill kommentera.
Hälsa och miljö
Hälsan sammanhänger såväl med bebyggelsens omfattning och -struktur som med samband byggnader – natur och med trafik. Först vill vi peka på trafikens och andra källors upphov till partiklar, buller och giftiga ämnen i luften. Därmed är vi tveksamma till idén om bostäder nära trafikleder – alldeles oavsett drivmedel.
Tillgång till grönska och friytor på nära håll spelar också en roll. Möjligheten att samlas, mötas, röra sig är av stor betydelse. Höga kultur- och naturvärden måste beaktas.
En miljö- och hälsoaspekt av stor vikt här är grundvattnet och därmed dricksvattnets kvalitet. Planerna för Ulleråker och Södra staden är därvid oroande.
Innerstaden
”Den nuvarande innerstaden behöver expandera med byggd yta för verksamheter och bostäder både inåt och utåt och rymma allt fler funktioner. … Det historiska arvet, kvaliteterna i de offentliga rummen och de gröna kvaliteterna ska värnas” (s 59). Hur man skall förena dessa mål och dessutom göra innerstaden besöksvänlig är svårt att se.
En utgångspunkt är att en förtätning inte får bygga bort de kvarvarande grönytor som finns. Gröna tak kan vara ett komplement, men aldrig ersätta offentliga rum. Att döpa gräsmattor till park är inget framsteg.
Centrala delar måste rymma såväl bostäder som service av skilda slag. I betydande utsträckning måste rörelse och ljud från exempelvis restauranger och konserter inte bara dagtid accepteras av den som väljer att bo i centrum.
Gångtrafik fredad för cykel och bil måste prioriteras.
Samtidigt rymmer innerstaden verksamheter som konserthuset, resecentrum, universitetet, Akademiska sjukhuset och Studenternas. Dessa måste kunna nås även av de som inte har tillgång till bra kollektivtrafik.
Trycket på innerstaden kan lättas på flera sätt.
Kärnor och noder
Tanken på ett flerkärnigt, expanderande Uppsala är tilltalande främst utifrån behovet av tillgänglighet. Järnvägsstation och knutpunkt för busstrafik i Bergsbrunna är viktig. Huruvida flerkärnighet kan bygga på att andra viktiga centrumfunktioner kan etableras är oklart. Kanske är begreppet stadsnod mer realistiskt. Det väsentliga är att boende utanför innerstaden skall ha tillgång till ett grundutbud av offentlig och privat service inklusive kollektivtrafik utan att för den skull ta sig in till centrum.
Omland och landsbygd
För att kunna uppnå en godtagbar standard på offentlig och kommersiell service utanför det centrala Uppsala måste några orter expandera. Det krävs en aktiv markpolitik och goda villkor i samband med markupplåtelser för att nå ett antal boende så att sådan service kan upprätthållas. Vidare krävs en kreativitet, inte sektorstänkande, vad gäller att tillhandahålla sådan service. Att utforma boenden för äldre som möjliggör kvarboende är en viktig uppgift.
Tillgänglighet och kollektivtrafik
Tillgängligheten har många dimensioner. Många av dessa ligger på detaljplanenivå. Men också i detta perspektiv finns en del att göra. Vi vill bo med god tillgång till social samvaro, natur och grönska, till offentlig och privat service och till kommunikationer.
Säkerhetsaspekten ingår i denna bild vid utformning av utemiljö och rörelsestråk för gång och cykel. En ny bebyggelse måste i största möjliga utsträckning bygga in kollektivtrafik. Då handlar det inte bara snabba bussförbindelse med centrum. Gångavstånd till kollektivtrafik är av stor betydelse, även för lokala förflyttningar, när man blir äldre.
Angående bytespunkt för kollektivtrafik. För många är byten av buss ett problem om många linjer samlas där. Bytespunkt ”Stadshuset” är det sämsta exemplet. Stora torget fungerar bra, ingen biltrafik, gott om plats och inte minst tydlig skyltning. Bytespunkterna måste gälla ett fåtal linjer och vara noggrant markerade så att man inte står och väntar och plötsligt ser att ens buss går förbi. – Pröva väl planerade ringlinjer som möjliggör att ta sig fram till fler platser utan byten.
Nya sträckningar planeras för stomlinjer, som ju skall trafikeras med 10-minutersintervaller eller ännu tätare. Många centrala gator är både vibrationskänsliga och belagda med gatsten. Det skapar inte bara buller utan också vibrationsskador på fastigheter.
Minskningen av antalet körfält på vissa gator, t.ex. Råbyleden, blir ett hinder som skapar trafikstockning eller långa omvägar snarare än färre bilar. Anlägg infartsparkeringar vid externa bytespunkter. Uppsala måste också gå före vad gäller miljövänliga drivmedel i kollektivtrafik, person- och varutransporter.
Sist men inte minst
Boende för äldre måste ges en tydlig plats i planeringen. Det handlar om hela kedjan seniorbostäder, trygghetsboenden och särskilda boenden. Varför inte bygga hela kvarter för äldreboenden. Då kan alla boendeformer innefattas och dessutom vårdcentral, samlingslokaler för föredrag, musikframträdanden, dans och gympa i olika former. Bibliotek, restaurang som t.ex. finns på Nyby trygghetsboende bör också inrymmas. Grönområden kan finnas på nära håll.
Uppsala pensionärsföreningars samarbetsråd
Jan Ask
Ordförande