Vi på UPS fick ett brev från Conny Larsson, ordförande i Brf Kaprifolen som lyfte frågor som vi tycker är särskilt viktiga. Därför publicerar vi Connys brev tillsammans med vårt svar.
Uppsala – äldrevänlig stad
Uppsala har blivit medlem i Världshälsoorganisationens (WHO) nätverk för äldrevänliga städer. Nätverket består idag av över 300 medlemsstäder världen över. Syftet med medlemskapet är att förbättra äldres möjligheter att leva ett hälsosamt och oberoende liv med ökad delaktighet i samhällsfrågor.
Vår Bostadsrättsföreningen Kaprifolen består av 54 st. kommunmedborgare i åldern 55+. Vi vill bidra med nedanstående förslag, som en av våra boende, Lotta Coniavitis Gellerstedt, har kommit med och det berör frågan om återvinning/sopsortering ur ett användarperspektiv och då speciellt för äldre brukare. Förslaget lyder:
Under 2017 ska Uppsala lägga en handlingsplan för att staden ska bli mer äldrevänlig.
Mot bakgrund av att Uppsala kommun dessutom har slagit fast kommunens långsiktiga miljö- och klimatmål (UNT 12 nov 2016) och att man arbetar med ett tillgänglighetsprogram för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning (Uppsalatidningen 8-14 december 2016) är det klart motiverat att pressa på för en översyn av sopsorteringen och -hanteringen ur ett brukarperspektiv. Syftet skulle vara att inför nästa upphandling klargöra vilka krav kommunen ställer på de företag som kan bli aktuella att få uppdraget i kommunen. Många äldre och/eller personer med funktionsnedsättningar har svag kraft i sina händer, sitter kanske i rullstol eller möter andra hinder att klara de krav som dagens sopsortering och sophantering ställer.
Några aspekter som skulle behöva beaktas i samband med en sådan översyn av sopsortering och -hantering ur brukarperspektiv är exempelvis följande:
- Att ett ”design for all”-perspektiv genomsyrar detta viktiga led i en vardaglig syssla (sopsortering och sopslängning) för att öka livskvaliteten och tillgängligheten för många – för att inte säga alla – människor.
- Att brukarna (de som slänger de sorterade soporna i respektive sopkärl) inte ska behöva använda så mycket handkraft för att få de sorterade soporna på plats i sina respektive kärl, exempelvis att sopkärlen kan öppnas via fotpedal[2], eller på annat sätt, så att inte två händer (där åtminstone en av dessa händer har avsevärd kraft) krävs.
- Att brukarna får hjälp av någon typ av press för att platta till kartong-, plast- och metallförpackningar. Alternativt att soptaxan baseras på vikt i stället för volym.
- Att brukarnas behov av lägre sopkärl utreds
Styrelsen för bostadsrättsföreningen ställer sig bakom Lotta Coniavitis Gellerstedts skrivelse och överlämnar den härmed till de som är ansvariga för projektet äldrevänlig stad. Vi ser framemot att höra från er i ert arbete.
Uppsala den 22 februari 2017
Conny Larsson
Ordförande i Brf Kaprifolen
UPS svar:
Tack Conny för detta påpekande.
Vi har i flera år försökt få kommunen att arbeta för mer tillgängliga bostadsområden – särskilt de äldre områdena.
Däri ingår givetvis sophanteringen. Kommunen har gjort inventering i Eriksberg, och i någon mer fastighet som ägs av Uppsalahem.
Där hoppas jag att något gör just på det området. Vad som kan göras i andras bostadsfastighetsägare är fastighetsägarens sak.
Vi har också framfört att de bostäder som förmedlas av bostadsförmedlingen borde markeras utifrån tillgänglighet – men om och när sådant kan bli av vet vi inte.
UPS sekreterare Ewon Engqvist var för något år sedan med i en diskussionsgrupp hos Uppsala Vatten och där framfördes problemet mer de för höga sopkärlen och svårigheten att öppna locken.
Vad som sedan händer vet vi inte.
Men det kanske borde läggas till i svaren på detaljplanerna att kräva tillgänglig sophantering – även om det inte är en planfråga utan en bygglovsfråga.
En bostadsrättsförening borde själv kunna förhandla med sin sophämtare – det kan ju vara flera olika. Men jag är rädd att kärlen är anpassade till sopbilarnas konstruktion. Då krävs krav från kommunen för att få fram en ändring.
Än en gång, tack för påpekandet.
Sven-Olov Larsson