> Ladda ner rapporten (PDF)

Om enkäten

Socialstyrelsens “Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Grund för undersökningen är enkäter till de boende. En rapport publiceras varje år och statistik finns tillgänglig online på Institutet för kvalitetsindikatorers webbplats och Kolada, kommunernas och landstingens statistiksamling.

Uppsala Pensionärsföreningars Samarbetsråd (UPS) har analyserat enkätundersökningen under sju års tid. År efter år brukar Uppsalas äldreomsorg underprestera på samma frågor. Dessutom är kvaliteten mycket ojämn mellan olika särskilda boenden och mellan utförare. Samma problem hos samma boende återkommer. Med andra ord är det få överraskningar, bra som dåliga.

2018 konstaterades återigen att den upplevda kvalitetsnivån på äldreomsorgen i Uppsala låg ungefär 3% under riksgenomsnittet. “Har Uppsala ambitionen att vara en äldrevänlig kommun bör uppsalaborna kunna åtminstone förvänta sig en äldreomsorg som ligger i linje med riksgenomsnittet, som ett standardmått” påpekade UPS då.

Årets resultat

Uppsalas siffror är nedslående. Vi hittar en enda påtaglig förbättring, frågan om aktiviteterna (nr 18), medan betyget sänks rejält för 8 frågor. Helhetsbedömningen (nr 24) finns logiskt nog bland dessa: 74% är nöjda med sitt boende. Det är 4% färre än förra året (78%) och 7% under riksgenomsnittet (81%). 

fig.1

Två tredjedelar av de redovisade frågorna (dvs 14 av 21) uppvisar lägsta andel positiva svar sedan undersökningen började 2013.

Siffrorna som redan var svaga förra året har försämrats ytterligare, och Uppsala hamnar 2019 på plats nr 216 (av 240) i jämförelse med andra kommuner.

Sju kärnfrågor

Precis som förra året har UPS försökt att identifiera vilka frågor som mest påverkar fråga nr 24, dvs frågorna som väger tyngst i de svarandes helhetsbedömning.

I år har många av dessa frågor haft en direkt koppling till personalen och de äldres självbestämmande. Det är också de frågorna som försämras mest (mellan 4% och 6% färre positiva svar än förra året). Dessa frågor är:

  • nr 10: Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig?
  • nr 11: Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar?
  • nr 12: Brukar du kunna påverka vid vilka tider du får hjälp?
  • nr 14: Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål?
  • nr 16: Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende?
  • nr 17: Känner du förtroende för personalen på ditt äldreboende?
  • nr 23: Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med personalen, vid behov?

Hur dessa frågor har utvecklat under de senaste åren kan man se på följande figurer (2-8).

fig.2
fig.3
fig.4
fig.5
fig.6
fig.7
fig.8

Förra årets kursändring för frågorna nr 10, 11 och 23 håller inte, numera pekar alla kurvor nedåt. Uppenbarligen avviker den upplevda kvaliteten i Uppsalas äldreomsorg (röd färg) mer och mer från riksgenomsnittet (blå färg).

Utifrån siffrorna får vi en föga positiv bild av omsorgen på Uppsalas särskilda boende:

  • personalen har allt svårare att hinna utföra sitt arbete (nr 10)
  • färre och färre äldre meddelas om tillfälliga förändringar (nr 11)
  • endast drygt hälften av de svarande kan påverka vilka tider de får hjälp (nr 12)
  • personalen tar mindre hänsyn än tidigare till de äldres önskemål och åsikter (nr 14)
  • personalen är mindre tillgänglig än tidigare vid behov (nr 23)
  • förtroendet för personalen minskar kraftigt (nr 17)
  • de svarandes trygghetskänsla (nr 16) och nöjdhet (nr 24, fig.9) påverkas negativt.
fig.9

Årets resultat kan sammanfattas som ett negativt trendbrott: klyftan mellan riksgenomsnittet och Uppsala, som de tidigare åren varit relativt stabil, växer nu kraftigt.

Vidare har UPS analyserat den årliga variationen av genomsnittet för våra sju kärnfrågor, dvs hur resultaten har ändrats varje år sedan 2013, för Uppsala och för Riket.

fig.10

2013 var fick kärnfrågorna i genomsnitt 71% positiva svar i Uppsala. 2018 var siffran 69,9%. Ett år senare är de positiva svaren 65,3%, 5,7% färre än 2013. I det sammanhanget kan årets siffror beskrivas som inget mindre än en kollaps.

UPS är övertygat om att dessa frågor måste prioriteras om omsorgen i Uppsala ska förbättras.

Jämförelse med andra kommuner

De flesta svaren i enkäten består av en flergradig skala. För att få en mer nyanserad bild i jämförelsen med andra kommuner har vi tagit hänsyn till alla typer av svar i enkäten, istället för att fokusera på andelen positiva svar. Vi har begränsat jämförelsen till de tolv kommuner med fler än 400 svarande och valt bort Stockholm.

Uppsala ligger på sista plats för 14 frågor och finns bland de 3 svagaste kommunerna för ytterligare 6 frågor. Jämförelsen med andra kommuner av jämförbar storlek är direkt uselt för 20 av enkätens 22 granskade frågor.

Här visas tabellen för frågan nr 24. I bilagan finns liknande tabeller för alla frågor i enkäten.

fig.11

När det gäller helhetsbedömningen (nr 24) har Uppsala lägsta andelen mycket nöjda och lägsta andelen positiva svar. Göteborg har några fler promille missnöjda, men faktum kvarstår att bara Uppsala har färre än 75% svarande som är nöjda.

“4 av 5 är nöjda med äldreomsorgen” brukar man höra och läsa i medierna. I Uppsala är det knappast 3 av 4.

Sänkt kvalitet på särskilda boenden

Vi vet sedan tidigare år att kvaliteten på Uppsalas särskilda boenden är extremt ojämn. Men årets försämring går inte att spåra till några specifika utförare eller boende. Vi har följt enkäten sedan 2013 och många av de boenden som år efter år fick bra siffror får sin svagaste resultat nu, som t.ex. omsorgsboendet Andreas Ands (fig.12) och omsorgs- och demensboendet Karl-Johansgården (fig.13). Med andra ord: alla boende drabbas.

fig.12
fig.13

Vi har jämfört riksgenomsnittet med Uppsalas särskilda boenden för varje år sedan 2015 enligt två kriterier: helhetsbedömningen och den genomsnittliga andelen positiva svar på 7 kärnfrågor. Vi har sedan räknat hur många boenden som har lika bra eller bättre siffror än riksgenomsnittet. Dessa boenden producerar det som vi anser är “tillräckligt bra” omsorg.

fig.14

När det gäller fråga nr 24 (blå färg) var det 35% för 5 år sedan. 2017 var bästa året med 52%. 2019 är vi tillbaka till 35%.

Jämför man genomsnittet av de sju kärnfrågorna (gul färg), så är mönstret tydligt: från 13 av 31 boende, dvs. 42%, till 8 av 31 boende, dvs 26%.

Vår slutsats är att skillnaderna mellan bra och dåliga boende fortfarande är mycket stora, men totalt lever färre boende upp till riksgenomsnittets nivå.

Att bara 35% (fråga nr 24) eller 29% (kärnfrågorna) av alla boenden uppfyller målet att ha lika bra eller bättre resultat än riksgenomsnittet är nedslående.

Att ungefär var tredje särskilt boende uppnår en för Sverige normal, genomsnittlig kvalitetsnivå är inte något vi kan acceptera.

Sammanfattningsvis är Uppsalas resultat usla. Låter man trenden fortsätta så blir Uppsala inom ett par år Sveriges sämsta äldreomsorgskommun.

Spelar regiformen roll?

Den 28 november 2019 beslutade äldrenämnden att upphandla sju boenden under perioden 2020 till 2021: 6 boende i egen regi och ett boende i privat regi. Syftet är “att öka kvalitet och effektivitet inom verksamheterna”. Beslutet har fått kritik från Tobias Smedberg (V) (“Historisk privatisering av Uppsalas välfärd”, UNT 191128). I sin replik (“Privat äldreomsorg håller högre kvalitet”, UNT 191129) påstår Vårdföretagarnas Anna Bergendal att “i Socialstyrelsens enhetsundersökning klarar sig privata äldreboenden bättre på 22 av 29 kvalitetsparametrar”, och att “åtta av tio är nöjda med sitt äldreboende”.

Siffrorna kanske stämmer på riksnivån. Men i Uppsala får boenden i offentlig regi fler positiva svar på 15 av 21 frågor. Bland dessa 15 frågor finns alla våra kärnfrågor (fig. 15).

fig.15

När det gäller helheten (frågan nr. 24) är 71% positiva på boenden i enskild regi. Det kan tolkas som att sju av tio är nöjda med sitt äldreboende i enskild regi. Siffran för boenden i offentlig regi är 77%.

Av de 31 boenden som ingår i enkäten drivs 14 i enskild regi och 17 i offentlig regi. Vi har sett att 8 särskilda boende i årets undersökning hade lika bra eller bättre resultat än riksgenomsnittet. 5 av dessa drivs i offentlig regi, 3 i enskild regi. En majoritet (6 av 10) av de boenden som får sämsta resultat drivs i enskild regi.

Boenden i offentlig regi är alltså klart vinnare i jämförelsen med boenden i enskild regi, och årets resultat är också helt konsekvent med resultaten från de senaste åren.

Att Vårdföretagarnas expert inte tar hänsyn till de lokala omständigheter och statistik när hon bidrar till debatten är slarvigt och missledande. Tyvärr tenderar ideologiskt drivna inlägg att bli normen i debatten om äldreomsorgen.

Det ska tilläggas att andelen boende i offentlig regi i Uppsala har ökat kraftigt de senaste åren, från 19% i 2015 till 60% i 2019. Ändå visar våra jämförelser en försämring av den upplevda kvaliteten på äldreomsorgen under samma period.

Förklaringen är att äldreomsorgen i enskild regi har försämrats mer än den i offentlig regi (fig.16 och 17) sedan 2016, vilket väcker allvarliga frågor angående kommunens beslut att upphandla 6 offentligt drivna boende.

fig.16
fig.17

Försämringen hos privata boenden sammanfaller med sänkningen av ersättningen under LOV, som uppmärksammades på UNT (“LOV-boenden fick ge sig mot kommunen”, UNT 180702) och ledde till debatter.

Vilken kvalitetsökning kan man förvänta sig från privata aktörer som redan i fjol ansåg sig tvungna att skära ner bl.a. personalen? (“Pengarna har styrt för mycket”, UNT 180409)

Med tanke på senaste kommentar från kommunen (“Kanske måste fler springa fortare”, UNT 191205) frågar vi hur ska allt färre personal på vårdboendena kunna “springa fortare” för att inte bara upprätthålla utan även förbättra omsorg och vård?